PACIFISM. “Vi borde inte bli överraskade över att världen befinner sig i ett så allvarligt tillstånd med all vår militarism, våra miljöproblem, vår ohållbara befolkningssituation och vår ohållbara ekonomiska tillväxtideologi när den mänskliga kulturen och media urholkas på allt verkligt djup”, skriver Ivar Rönnbäck.
FÖRSLAG. “Försvarsministern bör ha en klar uppfattning om försvarspolitiken och finansministern om statsbudgeten. När det gäller kulturministern är däremot avsaknad av politisk styrning något eftersträvansvärt”, skriver Patrik Stigsson som också föreslår att låta lotten avgöra hur kulturbidrag fördelas.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. De två muslimska debattörerna Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi stämde före detta toppolitikern Ann-Sofie Hermansson (S) för att ha kallat dem “extrema röster” och “icke-demokrater”.
FRAMTIDSHOPP. “De som varit emot den generella utvecklingen mot mer frihet har förlorat. De har vunnit ett slag och ett val någon gång då och då, men de har förlorat kampen”, skriver Christer Nylander.
IDENTITETSPOLITIK. Litteraturkritikerns individuella personbakgrund måste vara sekundär. Det menar Petra Werner, filosofie doktor i estetik, som varnar för när normkritiken blir norm.
REPLIK. “Brottslingarna vet precis var svagheterna finns och utnyttjar dem också hänsynslöst.” Pär Axelsson menar att Myra Åhbeck Öhrmans krönika i torsdag inte tog hänsyn till bristerna i dagens rättsskipning.
INKLUDERING. Haris Agic, socialantropolog och utvecklingsledare på Studiefrämjandet, menar att vi måste prata om svenskhet, vithet och till dessa kopplade privilegier för att övervinna samhällsklyftorna.
MONTESQUIEU. Denna vår erfarenhet har gjort oss oförmögna att se betydelsen av att strikt hålla på grundläggande maktdelningsprinciper, skriver Anders Kjellström.
STRAFFVÄRDE. “Den som ser god behandling av fångar som ett kamouflage för klassförtryck bör nog själv söka behandling.” Det skriver advokaten Olof Öhlén, aktuell med boken Tungan: huvudets baneman om straffrätt, som är kritisk till vad han menar är en marxistisk syn på brottsstraff och som haft inflytande över svensk juridik.
