GOTIK. Bara något år efter Frankenstein skrev Mary Shelley Matilda, som nu utkommit i svensk översättning. Anna Remmets läser en roman som under ytan kritiserar den tidens patriarkala samhälle.
SPRÅKLÅDAN. Hej! Jag sitter och putsar av skoltyskan och kom att undra varför det heter starka och svaga verb? Varför inte bara oregelbunda och regelbundna?
ÖVERKLASSKILDRINGAR. Atlantis har gett ut två böcker vars formgivning antyder att det hänger ihop: Madame de Sévignés brev och Lorenza Foschinis Prousts överrock. De är lite porrigt smutslila, men de innehåller på sin höjd pikanterier som får en vilja dra sig i en vaxad mustasch och kuckla lite.
ANKLAGELSEAKT. Joel Mauricio Isabel Ortiz romandebuterar med Sången om en son. Carolina Thelin fylls med skuld och skam över att vara en del av det som huvudpersonen fördömer: adoptionsindustrin, heteronormativiteten, kärnfamiljen, tryggheten.
BOKAKTUELL. Nästa vecka släpps Hynek Pallas Migrationsmemoar 1977–2018, en essäsamling om vilka avtryck erfarenheten av exil och migration har lämnat i det svenska samhället. Opulens Vladan Lausevic har träffat honom.
LANDSKAPSHISTORIA. Daegan Miller har skrivit en bok om vildmarkens meningsskapande betydelse för människors tillvaro och USA:s våldsamma förflutna. Vladan Lausevic har läst den.
PARISISK MEDELPUNKT. Gertrude Stein lekte med hela den självbiografiska genren, med berättarjaget, med berättarens och läsarens perspektiv och med författarens trovärdighet. Elisabeth Brännström läser om en klassiker som utkommit i nyutgåva.
GENERATIONSSKILLNAD. “Om mina barn födda i början av 1990-talet har kärlekstrubbel eller grunnar på meningen med livet, så sätter jag Kaur i händerna på dem, men om en väninna i min egen ålder går igenom en skilsmässa blir det Eriksson.” Cecilia Persson parallelläser två nyutkomna diktsamlingar.