ROMAN. Bo Bjelvehammar har läst Annika Thors aktuella kortroman ”Sälflickan” och konstaterar att det är en stark gestaltning av samhällets olycksbarn. Dessutom går det att med lätthet se paralleller till det som sker i dagens samhälle.
KRIMI. Bengt Eriksson har läst Dennis Lehanes Sverigeaktuella ”Hatets hjärta” och fascineras av dialogerna i boken. Deckarhyllan bjuder också på sex boktips.
FLYKTINGPOLITIK. Journalisten och författaren Christoph Andersson har gått tillbaka i historien och undersökt ödet för några judar som avvisades från Sverige till Nazityskland under åren 1935 till 1942. Gregor Flakierski har läst Anderssons bok ”De avvisade” och ser paralleller till dagens restriktiva flyktingpolitik.
LYRIK. ”Kan man skriva sig fri? Ja, i någon mening. Glenn Bechs dikter är uppfordrande, de begär något av läsaren. Läs och begrunda!” skriver Lis Lovén som läst det poetiska manifestet ”Jag erkänner inte längre er auktoritet”.
KREATIVITET. ”Utan förekomst av det som kallas psykisk sjukdom hade kanske varken dadaism, absurdism eller surrealism uppstått. Eller för den delen Pink Floyd,” skriver Lis Lovén, som med stor behållning läst ”Månens mörka sida” av Peter Degerman.
ESSÄBOK. Lis Lovén konstaterar att Salman Rushdies essäbok ”Kniv” i sin helhet är både oroande och synnerligen läsvärd litteratur.
ROMAN. Carolina Thelin har läst uppföljaren till dansken Thomas Korsgaards hyllade debutroman och konstaterar att hans styrka som författare är förmågan att teckna mångbottnade porträtt.
LITTERÄRA KLASSIKER. Det är med blandade känslor som Jesper Nordström har läst Oswald Spenglers klassiska verk ”Västerlandets undergång”. Likväl konstaterar Nordström att det rör sig om ett oroande verk vars idéhistoriska betydelse vi inte kan bortse från.
LYRIK. Bengt Eriksson har läst översättningsvolymen ”Livstider” med dikter av John Mateer, en poet och flanör på ständigt resande fot.
