UKRAINAKRIGET. “Vitsen med bojkotter är att pressa fram förändring, uppnå givna mål och slå in en kil mellan styrande och dem vars stöd de förlitar sig på för att styra”, skriver Nathan Hamelberg.
KYRKLIGA ILLDÅD. Kriget mellan två folk som delar samma fromhetstradtion, den östliga ortodoxa kristendomen, hindrar inte att den ryska arméns vapen – alltifrån handeldvapen till atomstridsspetsar – blir välsignade med vigvatten i särskilda kyrkliga ceremonier.
VELIGHET. “Nato är som kärnkraften. Vi ansluter. Och ansluter inte. Men hoppas ändå att vi är anslutna och får hjälp när det behövs”, skriver Lars Thulin.
“I Marocko idkar en del ultrasgrupper välgörenhet, i Israel protesterar palestinska ultras mot ockupationen och under den arabiska våren kulminerade kopplingen mellan fotboll och politik.” I år inträffar både dam-EM och herr-VM i fotboll. Under 2022 kommer Erik Cardelús skriva en serie texter som behandlar fotbollen som samhälleligt fenomen. Tidigare delar hittas här.
OFREDSTIDER. “Att se hur våra politiker väljer att agera under krigshot har om inte annat gjort det tydligare vilka som vill vårt land väl”, skriver Myra Åhbeck Öhrman.
UKRAINA. “Om det rör sig om en stor armé som invaderar ett annat land, har försvararna tiden på sin sida, och de behöver inte vinna: De behöver endast se till att de inte förlorar”, skriver Emil Siekkinen.
UKRAINAKRIGET. Författaren och översättaren Enel Melberg reflekterar över despoten Putins angrepp på Ukraina och gör historiska tillbakablickar och jämförelser. “Volodymyr Zelenskyj må komma från tv-världen men han har oväntat hamnat i en skrämmande verklighet och modigt axlat rollen som landsledare,” konstaterar hon.
KÅRKRITIK. “Idag tävlar riksdagspartierna om att skärpa straff och ge polisen ökade befogenheter”, skriver Lars Thulin och undrar när detta fokus också ska riktas mot vissa av rättens tjänare själva, kriminella advokater.