EXPROPRIERING. ”Spänningen i gränssnittet mellan religion och sex, plus kultens exklusivitet och hemlighetsmakeri gjorde att tantra blev i särklass intressant för skönlitterära skildringar.” Elena Dahl berättar om hur importen av tantra i vår del av världen påverkat nya religioner, magiska system, hälso- och sexläror liksom sekulära narrativ.
SÄRHÄLLET. ”Det finns vuxna som knappast läser mer än några böcker om året, som inte kan göra sig förstådda på mer än svenska, som sällan på allvar besinnat livets existentiella dimensioner, som känner sig främmande inför historiska förlopp och elementära filosofiska diskussioner.” Carsten Palmer Schale skriver om andra utanförskap än de politikerna talar om.
BIBELLÄSNING. ”Den bibliska traditionen av skapelseteologi får här en annan dimension presenterad genom idén att skapelsen inte endast är en akt av manlig gudom.” Sara Forslund har läst Elisabeth Johnsons bok She who is och finner att Ordspråksbokens Sofia är långt ifrån det stereotypa feminina som varit så älskat inom patriarkal antropologi.
ESSÄ. ”Ointresse, avståndstagande och fördömanden är vanliga reaktioner som möter den vilken inte följer med strömmen.” Susanne Liljedahl om det eviga ämnet kreativitet och psykisk ohälsa.
BETRAKTELSE. Är det konstigt att så många av oss drar sig tillbaka från det offentliga, synliga? Brevhemligheten har jag sedan länge betraktat som ett skämt, skriver Anders Björnsson.
NYTÄNKANDE. Glaciärer smälter, skogar brinner och den biologiska mångfalden minskar. Det är ett faktum. Ett faktum som tvingar oss att tänka bortom den inkörda ekonomistiska ofrånkomligheten, den bittra evighetspolitiken och de förbrukade utopierna. Tänka bredare, tänka djupare och tänka nytt, skriver Erik Cardelús,
HÅR. Det går till och med att lyfta sig i håret och åstadkomma något utöver det vanliga, att överträffa sig själv. Det är inget talesätt som tilltalar mig, men det finns ett annat som jag hyllar, att inte kröka ett hår på någons huvud, skriver Bo Bjelvehammar.
LÄSNING. Är det bara äldre damer och herrar som läser böcker? Anders Björnsson reflekterar över tidsandan, tidens gång och bokens betydelse.
ANTROPOCEN. Många menar att poesin gör sig påmind i stunder när man överväldigas av känslor och drabbas av existensen, skriver Erik Cardelús som finner en ny mening i Audens dikt Begravningsblues.
LIVET. Då vi sätter tillit till vetenskapen sätter vi livets tilltal ur spel, säger Martin Buber. Carsten Palmer Schale skriver: Buber menar att leva är att bli tilltalad. Det enda vi behöver göra som människor är att svara på livet.
