VAL. ”Vi har ett val”, skriver Crister Enander efter en mörk och plågsam natt. Han framhåller att vi måste vårda våra val: ”Där finns vår frihet — vår fria vilja, om man så vill. Och framför allt: Våra möjligheter att påverka och förändra.”
KREATIVITET. Möjligen skulle man kunna tala om en andra födelse, skriver Melker Garay i en text som fokuserar på förmågan att kunna frambringa något nytt.
DET NÄRA. De flesta beskrivningar av kärlek som överlever tidens tärande tand tycks nästan alltid vara skrivna på avstånd, under smärtsam saknad och längtan. Är vi oförmögna att fånga och på djupet värdesätta det nära, det vi befinner oss mitt uppe i? undrar Crister Enander.
GUD. Inshallah är precis som ”ske Guds vilja” ett uttryck för förtröstan på Gud. Kring detta filosoferar Melker Garay.
SYNSÄTT. Den mänskliga verkligheten behöver vi vrida och vända på för att överleva, skriver Anna Jörgensdotter. Det handlar om olika slags synsätt och seenden, om makten i kunskap men också om att ifrågasätta de röster vi förknippar med makt.
ESSÄ. Vi fortsätter med serien Helgläsning som avslutar Opulensveckan. Denna gång bjuder Michael Nyhaga på en existentiell betraktelse om natt och dag, mörker och ljus. Om att leva på natten eller på dagen.
ESSÄ. Idag startar vi serien Helgläsning som sista publicering på fredagar. Ett återkommande inslag av längre texter som får avsluta Opulensveckan. Först ut är Michael Nyhaga som filosoferar kring kärleksrelationer och den plats, samt offentliga konst som omgärdar den, han sedan åtta år kallar sitt hem.
FÖRTÄRING. Rör inte min hamburgare. Så kan man sammanfatta en av klimatkrisens centrala dimensioner. För allt sedan urminnes tider har kött signalerat välstånd, vilket få vill vara utan. Det räcker, enligt Erik Cardelús, med att läsa Bibeln och historien om Kain och Abel.
VITAL. Sven Stolpe var en ofantligt vital, livsglad, intellektuellt rörlig — för att inte säga intellektuellt vig — människa som med stor lätthet rörde sig mellan imponerande storheter, skriver Crister Enander.
NATTMARAN. Vi är inte mer än människor. Vi kan inte själva bära allt det onda som finns där ute. Ibland måste vi sluta våra ögon. Låta bli att lyssna. Skjuta igen dörren till den hårda verkligheten.
