Jesper Nordström har publicerat 379 artiklar.
SPRÅKFRÅGA. Hej! Jag såg en annons om ett föredrag kring nyspråk, det vill säga det begrepp som George Orwell skapade i sin roman 1984. Kan du ge exempel på detta, som inte är litterära utan tagna ur verkligen? / Gunilla
AVDAMMADE MÄSTARE. Idag berättar Jesper Nordström om den franske filosofiprofessorn och författaren Philippe Delerm.
SPRÅKFRÅGA. Hej! Jag har en fråga som kanske inte är av det slaget som du brukar få men jag ställer den ändå. När man ser på gamla journalfilmer från 1930-talet så låter rösterna så gälla och hurtiga att det nästan blir parodiskt. Varför låter de så undrar jag? / Kjell
AVDAMMADE MÄSTARE. Östen Sjöstrands relevans idag ligger i att han aldrig var kristen på bekostnad av andra trosläror. Han positionerade sig aldrig så att säga. Hans andlighet handlade snarare om att bottna hos sig själv och därmed se det allmänmänskliga i religion över huvud taget, skriver Jesper Nordström.
SPRÅKFRÅGA. Hej! Fick en fråga av mina elever varför man säger googla om att söka info på nätet? Vi hade gått igenom ordklasser och såklart fattar jag att det är Google som avses, men det finns väl andra sökmotorer, till exempel Bing och Yahoo? Blev lite ställd av frågan. / Med vänlig hälsning, Mikael
AVDAMMADE MÄSTARE. Om man ska se Ponge som surrealist så får det vara med tanke på leken med skalan och förmågan att få tingen att nästan kännas hotande eller motbjudande. Jesper Nordström berättar om Francis Ponge.
Hej! Jag heter Carl-Henrik och har börjat gå på en del föreläsningar på det lokala studieförbundet. En av dem handlade om språksociologi. En formulering som fastnade var ”språket är inte bara kommunikation, det grundar även vår världsbild”. Med all respekt för föreläsaren, kan du ge ett exempel som tar ner det hela på jorden?
AVDAMMADE MÄSTARE. Jesper Nordström berättar om Flora Tristan, en pionjär när det gäller uppsökande journalistisk. Detta är första artikeln i Opulens nya serie “Avdammade mästare”.
SPRÅKFRÅGA. Hej! När det gäller ords klang och värdeladdning känns det som att det ofta går i negativ riktning. Man säger ju helt enkelt inte ”zigenare” längre. Men finns det exempel på det omvända, att ett skällsord eller nedvärderande ord kommit att få en uppskattande och positiv laddning? /Åsa
