Anna Remmets har publicerat 109 artiklar.
KROPP. “Vierge moderne tolkas ofta som en stolt och kaxig deklaration från ett diktjag som läses som kvinna men som förkastar den identiteten på grund av de begränsningar den innebär i ett patriarkalt samhälle”. Anna Remmets om den kvinnligt kodade kroppen inom litteraturen.
HJÄRTSKÄRANDE. “Kvinnorna ses som anomalier när de deltar i det våld som kriget föreskriver och förväntas sedan att utan svårigheter gå tillbaka till den vårdande rollen som hustrur och mödrar”, skriver Anna Remmets.
SOVJETMÄNNISKAN. “Den fråga Aleksijevitj ihärdigt och lyhört har ställt i sitt författarskap är vad sovjetsamhället, formulerat i drömmar om rättvisa men realiserat som förtryck, gjorde med den vanliga människans drömmar och vardag”, skriver Anna Remmets.
KÖN. “En av paneldeltagarna berättade att eftersom hon först läst Muminböckerna på finska, som saknar könsbundna pronomen, visste hon från början inte om att Mårran är kvinnligt kodad. Men vad har Mårrans kön egentligen för betydelse?” undrar Anna Remmets.
NEDLADDINGSBART. “Sättet att lansera och tillgängliggöra dem stämmer dock väl överens med Dockhaveris uttalade credo av ifrågasättande av det etablerade sättet att ge ut böcker som enligt dem är exkluderande och marknadstillvänt”, skriver Anna Remmets om nedladdningsbara e-noveller.
AVSTÅND. “Denna berättelses användning av faktiska (om än symbolladdade) portaler blir en märklig omställning i en roman som börjat i en ton av lågmäld, vemodig realism”, skriver Anna Remmets om Mohsin Hamids Exit väst.
MOTSTÅND. “Litteraturforskaren Maria Margareta Österholm menar att motstånd inte alltid behöver (eller kan) vara högljutt och konfrontativt och att det finns motstånd som formuleras genom passivitet, vägran och negationer”, skriver Anna Remmets.
NYUTGÅVA. “Faktum är att Djävulsdrogen ännu mer än den mer berömda Sandmannen fungerar som en provkarta över litterär romantik och skräckromantik. Där finns en skrämmande dubbelgångare och det ännu mer skrämmande hotet om identitetsupplösning som mötet med denna innebär”, skriver Anna Remmets.
OMTOLKNING. “Om Robinson blivit sinnebilden för den driftiga vita mannen och senare omtolkad som symbol för den exploaterande kolonisatören, har bilden av Fredag ändrats från idealisk, undergiven tjänare till offer för det grymma slaveri som till och med fråntog de förslavade deras namn”, skriver Anna Remmets.
