AI. Nyligen publicerade vi en text om AI i arbetslivet. Mathias Jansson reflekterar här över riskerna med att låta algoritmerna styra och maskinerna ta över tänkandet.
Algoritmsamhället – när maskinerna tänker åt oss
Minns du hur internet började med den utopiska tanken “Information wants to be free”? Och hur den idéen kom att revolutionera tillgången till information i världen? Eller hur sociala medier under en annan utopisk fras ”connecting the world” skapade förutsättningar att nätverka och umgås globalt?
Jag tror att det fanns ett genuint intresse bakom de utopiska klichéerna att med ny teknik skapa en bättre värld, men sedan tilläts algoritmerna ta över för att skapa vinster åt aktieägarna och vi vet alla hur det gick. Desinformation, fake news, hat, propaganda, påverkanskampanjer, ja, mänsklighetens alla dystopiska sidor främjades av algoritmerna i stället för de utopiska idéerna.
Algoritmerna triggade våra irrationella hjärnor att reagera och interagera, tonläget skruvades upp på nätet, spridning av felaktig och känslomässig information prioriterades och i sann medeltida häxjaktsanda började vi förfölja de som tänkte olika. Resultatet blev en alltmer polariserad värld, där extrema åsikter fritt fick växa och frodas oemotsagda, och osunda och ouppnåeliga förebilder fick oss att må allt sämre psykiskt.
Fördelar och faror med AI
Nu har vi fått en annan utopisk slogan för framtiden som handlar om att AI ”benefits all of humanity” som Open AI skriver på sin sida. Det ska sägas att jag varken är emot internet, sociala medier, AI eller annan teknikutveckling, utan tvärtom så ser jag att det finns många fördelar med den nya tekniken, men när vi låter maskiner och deras algoritmer ta över vårt tänkande och våra beslut då kan det bara gå illa. Det har redan historien visat genom hur sociala medier utvecklats.
Vi människor är känslomässiga varelser och på många sätt irrationella i vårt beteende, men till skillnad från en algoritm, kan vi göra och säga något dumt, och sedan reflektera över och inse konsekvenserna av vår handling och rätta till och ändra det. Vi kan till och med vara så smarta att vi kan få en riktigt dålig idé, som ”jag ska slå den där idioten på käften”, men bara genom ta ett djupt andetag inse att det är just en riktigt dålig idé och besluta att det får för stora konsekvenser om den idén genomförs.
AI utan konsekvenstänkande
En AI tar däremot snabba beslut, den har inget konsekvenstänkande, och framför allt inser den inte att den har gjort fel och kan heller inte rätta till felet i efterhand. Så då är frågan om vi verkligen vill leva i ett algoritmsamhälle där algoritmerna bestämmer vad vi ska tänka, känna och göra?
Kan marknaden regleras?
Lösningen är förstås att man reglerar marknaden så att informationen i fortsättningen kan vara fri, sociala medier användas för att knyta människor samman och att AI används för att förbättra villkor för hela mänskligheten. Samt att den nya tekniken inte låses in av några enstaka företag vars enda syfte är att tjäna pengar genom att manipulera våra känslor och beslut med hjälp av algoritmer. Jag tror nämligen att världen skulle bli bättre om vi människor får fatta våra beslut själva och inte överlåter till maskiner att göra det åt oss.
info@opulens.se
