Onödig dokumentär om Kim Wall

9 mar 2022
Många filmbilder av vågor och skvalpande vatten förekommer i dokumentärserien om mordet på journalisten Kim Wall (foto: HBO Max)

TV-RECENSION. Kim Walls försvinnande och det som hände därefter har blivit till “true crime”-dokumentär. Det känns mest spekulativt och långdraget även om bilden av vad som drev den svenska journalisten blir tydlig.

Fakta: Undercurrent – The disappearence of Kim Wall

Genre: Dokumentär

Premiär: 8 mars på HBO Max

Regi: Erin Lee Carr

Antal avsnitt: 2

Ja, det var väl bara en tidsfråga innan mordet på svenska journalisten Kim Wall skulle bli föremål för ännu en av dessa true crime-dokumentärer som formligen öses över tv-publiken, vecka efter vecka. Det känns mest som ett spektakulärt sätt att gotta sig i verkliga tragedier.

Den enda som förtjänar klart godkänt är den amerikanska ”I´ll be gone in the dark”, som baserades på undersökande journalisten Michelle McNamaras bok med samma namn.

Kim Walls försvinnande och det som hände därefter är mycket välkänt för oss skandinaver. Hon gav sig ut på en tur med “uppfinnaren” Peter Madsen i dennes egenbyggda ubåt. Hon försvann, Madsen kom med en rad olika förklaringar och detta fortsatte han med sedan man i vattnet hittat hennes styckade kropp. Till sist fälldes Madsen för mord. Senast vi hörde om honom gjorde han ett bisarrt flyktförsök, han greps i princip omedelbart och sitter nu åter bakom lås och bom.

Denna två timmar långa dokumentärfilm är uppdelad i två kapitel, “Brottet” och “Straffet”. Med hjälp av en mängd klipp från dansk, svensk och internationell tv berättas det om Kim Wall, om Peter Madsen och om uppståndelsen kring försvinnandet, mordet och rättegången.

Man har gjort intervjuer med danska journalister som följde rättegången och med ett par som räknade Madsen som en vän och som nu står frågande inför dennes mörka sidor och undrar om de borde märkt något. Många filmbilder av vågor och skvalpande vatten förekommer. Allt är, som vanligt i denna genre, musiksatt med thrillermusik.

Sevärt? Nej, inte speciellt. Snarare väldigt långdraget. Det enda som är intressant är att serien ger en bra bild av vem Kim Wall var som journalist. De filmer som man har hittat på henne såväl privat som på uppdrag i andra länder ger en bra bild av vem hon var och vad det var som drev henne. I övrigt är detta en serie man kan klara sig utan.

Så då hellre den danska “Utredningen”, den eminenta serien om det envisa polisarbete som ledde till att Peter Madsen kunde fällas. Det var inte en true crime-dokumentär, det var en dramaserie som på alla sätt var bättre och mer sevärd än “Undercurrent”.

Fakta: Undercurrent – The disappearence of Kim Wall

Genre: Dokumentär

Premiär: 8 mars på HBO Max

Regi: Erin Lee Carr

Antal avsnitt: 2

Gunnar Rehlin/TT

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Följ/gilla oss

Annonser

TelegrafstationenBehrang Kianzad - Vad kostar ett liv?

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

DOKUMENTÄRFILM. ”’Farmors leriga händer – en film om Lisa Larson’ är en fin och lyhörd dokumentärfilm som du inte skall missa!” Det skriver Ingela Brovik.

Lisa Larson porträtteras i lyhörd dokumentärfilm

DOKUMENTÄRFILM. ”’Farmors leriga händer – en film om Lisa Larson’
FILM. Genom bristande engagemang har kulturminister Parisa Liljestrand förlorat ännu mer av ett redan lågt förtroende i filmbranschen. Det rapporterar Ulf Bjereld från Göteborgs filmfestival. Göteborgs filmfestival, Svenska filminstitutet, Parisa Liljestrand, kulturminister, filmpolitik, svensk film,

Kulturministerns fruktansvärda frånvaro

FILMPOLITIK. Genom bristande engagemang har kulturminister Parisa Liljestrand förlorat ännu