ETIK. Under de senare decennierna har en allt starkare kritik mot sakernas tillstånd vuxit fram ur det dygdeetiska lägret, samtidigt som pliktetiken fått en viss renässans inom åtminstone medicinen, skriver Carsten Palmer Schale.
[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]
Den globala finanskrisen är även en konsumtionskris, därför att mindre marginaler och större utsatthet under de kommande åren kommer att tvinga människor att prioritera bland sina utgifter. Och eftersom konsumtion är ett av de grundläggande sätten att uttrycka identitet på i vårt förståelserum, så är krisen samtidigt en identitetskris. Då tillväxtbegreppet som få andra begrepp sammanfattar vårt euroameerikanska förståelserums bild av framtiden så är den finansiella krisen dessutom en framtidskris. Naturligtvis är den dock, och främst en klimat- och naturkris. Dessa sammansatta förhållanden hade inte varit möjliga i ett buddhistiskt förståelserum, inte heller (åtminstone inte i ett äldre) maoriskt eller samiskt; inte heller bland vissa mystiker inom kristen och judisk religion. Knappast heller, för övrigt, bland de judar och kristna som hyllar den levande Guden och kärleken till nästan före kommersialism och resursslöseri.
För att logga in behöver du en prenumeration på Premium.
info@opulens.se
