S-KONGRESSEN. SSU:s ordförande Lisa Nåbo går hårt åt Greta Thunberg. – Det kommer aldrig räcka att bara ställa krav och kritisera andra utan att själva komma med lösningar.
HYLLNING. Bilden av det judiska livet i Sverige måste nyanseras, anser Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet Allt handlar inte om antisemitism. – Den judiska identiteten ska inte enbart vara förknippad med det negativa utan även det positiva, säger Verständig i samband med ett evenemang i synagogan i Malmö.
SVEKET. ”Vi ska inte ha fler flyktingar – vi ska ha färre” säger nu Stefan Löfven. Ett helt annat budskap än det han framförde under mottagningskrisen 2015 till de 15 000 som samlats i regnet på Medborgarplatsen i Stockholm under parollen Refugees welcome. ”Mitt Europa bygger inga murar,” sa han
OROAD. Höstlöven har lyst vackert röda och kärlekspar har vandrat obekymrat hand i hand före katastrofer förr, skriver Sofia Nerbrand. Hon oroar sig över tidens tecken och anar en glidande övergång till mörka tider.
AKTIV. Dom som stod kvar blir ett personligt vittnesbörd, men också ett profetiskt skri mot den orätt som pågår runtomkring oss. Ulf Bjereld har läst Thord Erikssons bok om utvisningarna av unga till krigets och terrorns Afghanistan.
FAKE NEWS. Är jag, som skriver detta, en förespråkare för lögner och förbannad dikt? Naturligtvis inte skriver Carsten Palmer Schale i sin analys av sanningsbegreppet. Läs om hans spaning efter sanningen!
VÄGVAL. Kommer S att följa Jimmie Åkesson, SCB eller Corbyn? Den frågan ställer Sofia Nerbrand i en krönika som diskuterar och analyserar socialdemokraternas väljarbas.
MÖRKERPOLITIK. ”Nu går vi hit, säger man, för man orkar inte gå någon annanstans. Gör vi?, undrar vi. Men sedan får den där stackars saten gå själv in i mörkret.” Anna Jörgensdotter om den olycksbådande inledningen på valåret 2018.
RETORISKT GUNGFLY. Jag tittar in i skärmen och möter Stefan Löfvens blick. Han ler inte, men ser bestämt på mig. Utan kavaj står han med armarna i kors. Det enda som saknas är uppkavlade ärmar. Han säger: ”Det är orimligt att det kommer tusentals personer till Sverige varje år för
HUMANITET. Så står han framför mig igen. Inte särskilt lång, inget särskilt med hans utseende. Det är i solen, i de oändliga trädgårdarna i Montjuic, Barcelona. Jag lyssnar på papegojor, och där står han: Johannes Krilon.