KAMP. Halva Gävle gick samman för att hjälpa de hungerstrejkande afghanska ungdomarna utanför Migrationverket 2013. Vi var förbannade på asylpolitiken då också, på privatiseringar, på den insmygande fascismen, allt vi såg hängde ihop med ett reducerat människovärde. Idag pratar vi knappt ens om vad det innebär att vi är människor, skriver Anna Sanvaresa.
ÖVERGREPP. Det är ett övergrepp att — i samma rum som fascister — påstå att det är viktigt att debatten tas, att det är intressant att lyssna på andras åsikter, för det är bara en vit, fri kropp som kan uttala det, skriver Anna Jörgensdotter apropå att nazister bjöds in till en biblioteksafton.
UTSATTHET. Caroline Ringskog Ferrada-Noli har utkommit med sin andra roman, en bok om tre generationer kvinnor som på olika sätt har det svårt. Carolina Thelin läser en bok som är rolig mitt i bedrövelsen – men handlar den egentligen om klass?
SKOLA. Farida Ahmadi Högfeldt om makt, vanmakt och en studievägledare som inte kunde fatta att en tjej från en stigmatiserad kranskommun ville studera vid en av Sveriges äldsta gymnasieskolor.
SAMTIDSPOET. ”Språket sprakar och vibrerar av ilska och uppror”, skriver Cecilia Persson om Helene Rådbergs nya diktsamling P O L I T I K E N.
STJÄRNSTATUS. ”Under tiden hade synen på både kvinnor och litteratur förändrats och Jean Rhys böcker kom ut i nyutgåva och blev snabbt populära med en yngre generation läsare”, skriver Elisabeth Brännström.
DIKTATUR. ”En vanmakt, en förlamning, en rädsla som håller dem fast dem i en destruktiv fälla som förblindar och psykologiskt binder fast de tre utsatta.” Crister Enander läser Birgit Vanderbekes Musselmiddag.
