TÄNKEBOK. ”Det känns så varmt och hjärtligt att få vistas i Staffan Westerbergs egen värld. Det här är en bok för alla!” Det skriver Bo Bjelvehammar, som läst författarens tänkebok.
HÄLSA. ”Vi förlorar något när vi försöker att slutgiltigt definiera existentiell hälsa. Vi får helt enkelt leva med kännetecken för hälsa, att något är mer eller mindre hälsosamt, snarare än absoluta avgränsningar.” Det skriver Johan Eddebo och Anderas Önver Cetrez.
TILLFÄLLIGHETER. ”Det är som när regissör och manusförfattare väljer bland olika slut på en film.” I årets sista krönika blickar Lars Thulin bakåt i tiden och reflekterar över hur tillfälligheter kan få livsavgörande betydelse. Till exempel en trasig Ford Granada.
DÖDEN. ”Fördelen med en sådan upptäckt är att man med stigande ålder skalar bort alltmer av det som man ser som oväsentligt i livet.” Lars Thulin berättar om hur han hanterar det för oss alla oundvikliga, nämligen döden.
Om jag inte visste bättre hade jag kunnat tro att vi alla är fullständigt galna. Men där är vi inte än. Samtidens prövningar må framstå som oövervinnerliga men är blott temporära svackor i den mänskliga färden mot framtiden.
FILOSOFI. För Lena Andersson är det primära filosofi och existens, inte sociologi och politik. Det krav som ställs på var och en av oss är att förbättra sig med hjälp av den tradition som sedan försokratikerna finns. Jag känner sympati för det. Samtidigt inser jag att en sådan syn inte är, och med den bildning…