DET NÄRA. De flesta beskrivningar av kärlek som överlever tidens tärande tand tycks nästan alltid vara skrivna på avstånd, under smärtsam saknad och längtan. Är vi oförmögna att fånga och på djupet värdesätta det nära, det vi befinner oss mitt uppe i? undrar Crister Enander.
NYA DIKTER. Vi kan idag presentera två nya dikter av Malmöpoeten Cyril Tönisberg. Det handlar om en reflexion och en fantasi.
UTREDNING. Döden är ständigt närvarande i våra liv. Men vad är egentligen döden? Christian Wåhlander försöker reda ut hur det ligger till med den saken.
ÅLDRANDET. I en kort men kärnfull reflektion skriver Melker Garay om tidens gång och hur det åtföljande åldrandet påverkar kroppen och själen.
EN BETRAKTELSE. Den springande punkten är dock hur man ska förhålla sig till intet — varats allomfattande intighet, skriver Melker Garay. Det gör han i en skarpsinnig filosofisk betraktelse som undersöker vårt förhållande till begreppet intet.
NOVELL. ”Ja, nu står vi här under stjärnhimmeln och känner oss ganska små som människor, yttrade en astronom och de andra instämde. På tal om det, svarade värden, vad är egentligen en människa? Är det någon som kan definiera vad detta är för en sorts konstig varelse.”
FÖRGÄNGLIGHET. ”På denna jord är sträckan från ond tanke till ond handling skrämmande kort”, skriver Melker Garay.
ORIGINELLT. ”Det är en skicklig debut där orden får ett tydligt existentiellt innehåll. Bahari har mycket att berätta och ibland blir han närmast undervisande i sin ton. Men det kan accepteras då det han vill säga är viktigt”, skriver Carolina Thelin om Raja Baharis debutroman.
ENERGI. ”Mycket hänger på att den sceniska energin är hög. Men denna skickliga ensemble håller spelet vid liv, här finns inga lakuner eller longörer, det är skådespelar- och regikonst av hög klass”, skriver Lena S. Karlsson om uppsättningen av Ivan Vyrypaevs Omfamningar.
TOMRUM. ”Att försöka skapa ett icke, ge form åt mellanrummen i vår mänskliga existens. Tänjer man lite på begreppet kan det bli riktigt elementärt, då det pekar ut ett absolut ingenting och ett absolut allt på samma gång”, skriver Ida Thunström.
