PNEUMATIK. Vad lär man av de stora filosoferna och diktarna? frågar Vilhelm Ekelund. Svaret: ”Jag lärde mig att andas!”. Swedenborgs ”inre” andning hör hit. Vår är andnödens och ensamhetens tid. Tv-nyheter, reklam, konsumism. Spaltkilometrar politik, kultur, drösar romaner, filmserier.
HYBRID. Crister Enander har skrivit en text som är ett slags hybrid av minnesbetraktelse och novell. Den har en existentiell utgångspunkt och handlar om vad vi gör med våra liv, men den handlar också om framtiden.
”För min del handlar denna om något mycket vidare och djupare än barn eller barnbarn”, skriver Carsten Palmer Schale i en betraktelse om livets mening.
BRUSTET. ”Det var något grundläggande som förändrades i början av åttiotalet. De ges idag helt sonika ingen frihet stor – eller pålitlig – nog för att kunna skapa en grundläggande tillvaro av tillit”, skriver Crister Enander i sin betraktelse.
SKÖNHET. Det är döden som gör livet så mycket mer akut, så mycket viktigare, så mycket vackrare. Döden är, i själva verket, Den Stora Förskönaren, skriver Mikael Henrik Myrtin.
DET NÄRA. De flesta beskrivningar av kärlek som överlever tidens tärande tand tycks nästan alltid vara skrivna på avstånd, under smärtsam saknad och längtan. Är vi oförmögna att fånga och på djupet värdesätta det nära, det vi befinner oss mitt uppe i? undrar Crister Enander.
NYA DIKTER. Vi kan idag presentera två nya dikter av Malmöpoeten Cyril Tönisberg. Det handlar om en reflexion och en fantasi.
UTREDNING. Döden är ständigt närvarande i våra liv. Men vad är egentligen döden? Christian Wåhlander försöker reda ut hur det ligger till med den saken.
ÅLDRANDET. I en kort men kärnfull reflektion skriver Melker Garay om tidens gång och hur det åtföljande åldrandet påverkar kroppen och själen.
EN BETRAKTELSE. Den springande punkten är dock hur man ska förhålla sig till intet — varats allomfattande intighet, skriver Melker Garay. Det gör han i en skarpsinnig filosofisk betraktelse som undersöker vårt förhållande till begreppet intet.
NOVELL. ”Ja, nu står vi här under stjärnhimmeln och känner oss ganska små som människor, yttrade en astronom och de andra instämde. På tal om det, svarade värden, vad är egentligen en människa? Är det någon som kan definiera vad detta är för en sorts konstig varelse.”
FÖRGÄNGLIGHET. ”På denna jord är sträckan från ond tanke till ond handling skrämmande kort”, skriver Melker Garay.
