Den vackre ynglingen

Scen & film
Armie Hammer i rollen som Oliver. Bild: cinemavine.com.

VÄXTVÄRK. Filmen Call Me by Your Name lyfter det välbekanta temat om den vackre yngligen, som Emil Åkerö här reder ut.

Grekisk Eros – Kärlek och sexualitet i det antika Grekland av Eva-Carin Gerö
Atlantis (2017)

Call Me by Your Name
Regi: Luca Guadagnino

Bild: sf.se.

I den grekiska mytologin förklär Zeus ut sig till en örn för att röva bort den vackre ynglingen Ganymedes, som sedermera blir hans munskänk och älskare. Pederastin – den accepterade samhällsstrukturen där en äldre man uppvaktade en yngling och de sedan inledde en relation var genomgripande för det antika Grekland och finns skildrat i konsten redan från antiken till idag. Ett sådant svenskt exempel är Carl Milles skulptur Vingarna från 1910. Denna skildrar just Zeus och Ganymedes, som blickar ut över Mälaren från sin sockel utanför National museum.

Milles staty var en av inspirationskällorna till Sveriges första queerfilm, Vingarne från 1916.  Regissören Maurits Stiller inspirerades även av Herman Bangs Mikaël från 1904 i sin film om en skulptör som tar sig an en protegé som han har förälskat sig i. Vi kan se ett liknande tema i Oscar Wildes Dorian Grays porträtt, där det kroppsliga begäret må så vara mer undanskymd på grund av den era som Wilde levde i, men idealiserandet av ynglingens kropp för dess intellekt och den äldre konstnären Basils begär är skyndsamt tydligt.

Idealiserandet av ynglingen och manskroppen var samhällsövergripande för det antika Grekland, skriver Eva-Carin Gerö i sin bok Grekisk Eros – Kärlek och sexualitet i det antika Grekland. Det är kanske inte något förvånande, utan ingår i allmänbildningen. Men Gerö stannar inte där, utan gräver sig djupare ner i detta och reder ut föreställningar, utopier och fördomar som präglar bilden av antiken. Gerö drar ett komplexitetens raster och visar på att även om ynglingen var ett ideal och att relationer mellan män förekom som en del av det sociala livet så var det inte alltid helt uppskattat.

De sexuella relationerna skulle vara just ett spel, om de pågick för länge och om den vackre ynglingen hann växa upp och bli en fullfärdig man så var relationen utanför det socialt acceptabla. Gerö tar läsaren i ett fast grepp genom sin text där hon pedagogiskt rätar ut frågetecken, tar död på myter och visar att hur vi uppfattar historiska skeenden silas genom vår tids förståelse. Begreppet homosexualitet uppstår till exempel först i mitten av 1800-talet och är då ett begrepp för att dela in människor, inte applicerbart på det antika Greklands struktur.

Intresset för det antika, idealiserandet av manskroppen och generationsöverskridande relationer är huvudingredienser i Call Me by Your Name. Året är 1983, Elio befinner sig på den italienska landsbygden med sina föräldrar. Pappan är professor i arkeologi, och bjuder dit en amerikansk student vid namn Oliver. Elio är 17 och Oliver är 24 år och med filmens gång utvecklar de en romantisk relation, där de i sin intimitet kallar den andre för sitt eget namn.

Kärlekshistorien är i sig inte unik, jag har sett den berättas förr. Oftast berättas dock den här historien med ett högre tempo, vilket hade varit att föredra istället för att tillbringa första halvan av filmen med ett långsamt uppbyggande som sedan renderar i en allt för hastig andra halvlek. Symptomatiskt får vi se mer fysisk gestaltning av Elios relation med en tjej än av relationen mellan Elio och Oliver, trots att det är den senare som står som fokus för filmen. Det är synd att filmmediet fortfarande knappt vågar visa explicita sexscener mellan män eller för den delen manlig nakenhet, samtidigt som de vill sälla sig till ett symboliskt bildspråk.

Filmen har fått internationell uppmärksamhet och god kritik, och det är en estetiskt vacker film med en utsökt hanterverksskicklighet, men den vågar inte riktigt närma sig relationen på allvar utan fokuserar sig mer på vackra bilder än att berätta om det uppslitande med en relation som bryter tabun där varje famntag kan vara en väg till fördärvet och den sociala förödmjukelsen. En av styrkorna i Call Me by Your Name, är att Elio ges agens och intellektuell skärpa. Samtidigt som han får vara tonårskåt och fatta dumma beslut så tillåts hans eget musikala skapande och läshuvud ta plats och det är det intellektuella utbytet som eldar på utvecklingen dem emellan, samtidigt som Elio är den drivande i relationen.

Men precis som i det antika Grekland kan inte deras relation hålla för evigt. Efter att Oliver har lämnat Italien hör han av sig per telefon och meddelar att han nu ska återgå till den trygga heterosexualiteten och gifta sig med en kvinna. Elio är förkrossad och tårarna rullar nedför hans kinder i synk med filmens eftertexter. I Vingarne dör skulptören av krossat hjärta efter att ynglingen inlett en relation med en furstinna; i Dorian Grays porträtt förblir Dorian ung medan porträttet förruttnar. En generationsövergripande kärlekshistoria får finnas, men sensmoralen är att den alltid måste sluta olycklig när skönheten gått över i vuxen förslitning.

EMIL ÅKERÖ
Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Scen & film

Hjälterollen i omdaning

HJÄLTAR. Hasta la vista, förlegade hjältestereotyper. Karolina Bergström konstaterar att Arnold Schwarzenegger,
Gå till Toppen