Vatten

Prosa & poesi.

 

Foto: Michal Jarmoluk
DIKT. I det oändliga blåa hörs ett skvalpande
Ett litet knaster
Tyngdlös, så nära ytan

Isabella Hyvik, 23 år och bosatt i Stockholm, konstnär och drömmare. Uttrycker tankar och känslor genom måleri, fotografi, dans och poesi. Hon önskar ta skrivandet till nästa nivå.

Jag hör mina andetag, kontrollerade
In och ut, väsande
Små vita organismer framför mina händer
De stings och nyps och

Omgivet av mjukt skyddande
De säger det känns inte
Men jag tänker,
Kan livets början ha känts såhär ?
Innan du eller jag fanns i verkligheten
Vi bara fanns i mors skyddande famn

Det är nu jag föds
Om jag vrider mig till vänster
Kan jag se slutet på det kända
Mörkret, slutet, döden
Du finns precis ovanför
Det känns kallt och kittlande
En viskning
Kom om du törs
Strömmar under magen, som händer som drar över kroppen
Aggressivt smekande

Kämpande tar jag mig dit
Sträcker ut handen
Som sammet kring fötterna
Jag kan nå dig om jag vill

Då rycks jag upp
Våldsamt, skoningslöst

Allting bryts
Jag kippar efter andan
Lungorna fylls med liv

Ljuset vann

ISABELLA HYVIK
info@opulens.se

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Prosa & poesi

0 0kr