Liv i Kosmos: Nuclearus

Prosa & poesi.
Planeten Nuclearus så som konstnären Igor Wombolowski gestaltar den i en framtidsvision. (Illustration/copyright: Igor Wombolowski)

RYMDCIVILISATIONER. Opulens har köpt rättigheterna till artiklar av Max Melgar ur den populärvetenskapliga tidskriften Liv i Kosmos. Den här veckan berättar Max Melgar om planeten Nuclearus.

Den mest bedrövliga planeten i Vintergatan är den tungt radioaktivt nedsmutsade planeten Nuclearus. Dess själ är svart och dess hopp är besmittat av mörker. Innan den nukleära katastrofen inträffade var det Vanjazutin den förskräcklige som härskade över stora delar av planeten. Grym och maktgalen var denne despot, och i sin långt gående galenskap tog han livet av sin egen bror. Broderns namn känner vi inte till då det var förbjudet att uttala det, men det vi vet om honom är att han drömde om en rosa revolution. Men någon revolution blev det inte utan i stället ett världskrig som förvandlade den tidigare natursköna planeten till en radioaktiv himlakropp. Det är en dyster planet och över den världsomfattande förödelsen rasar våldsamma radioaktiva stormar fram över de ödelagda världsdelarna.

Runt Nuclearus cirkulerar emellertid den intergalaktiska rymdstyrelsens satelliter som övervakar den kontaminerade planetens tillstånd. Och det finns även ett forskningsrymdskepp som far runt planeten och som med sina avancerade apparater samlar in mängder av data från planeten. Forskningsteamet leds av Isabell Borges; spansk professor i kosmisk molekylär mikrobiologi. Visserligen är livet mer eller mindre utdött på Nuclearus men det finns ett hopp hos professorn om att väcka liv i denna Lasarus till planet. Det är nämligen så att professorn med sina forskare har utarbetat en form av bioremediering, det vill säga en metod för återställandet av förorenad mark genom biologiska processer.

Med hjälp av sällsynta aggressiva nanosvampar, som professorn har experimenterat och odlat fram i sitt laboratorium, har hon låtit små bevingade AI-drönare svepa över den brända marken och sprida dessa svampar vars DNA sänder ut signaler (!) till professorns för ändamålet konstruerade databasanläggning på rymdskeppet. Nanosvamparna, som professorn har döpt till Resurgiros, har den sällsynta förmågan att neutralisera svårt av radioaktivitet kontaminerade områden på planeten. Två månader efter att man spridit svamparna visade det sig nämligen att de slagit rot i den förorenande marken, och snart gav de signaler om att de var framgångsrika i sin nedbrytning av radioaktivitet. Isabell Borges har för denna banbrytande forskning uppmärksammats i flera av universums mest prestigefyllda magasin, inklusive det högt aktade magasinet Miracle*No*Chans som forskarsamhället Daidalosis i galaxen Intellectusia ger ut.

Men det finns något annat som professor Borges har funnit i sin forskning men ännu inte låtit publicera. Och det är att det i planetens sönderbestrålade jordmån har utvecklats minst lika aggressiva mikroskopiska nanosvampar som har något oväntat bistått professorns genetiskt framskapade Resurgiros med än mer nedbrytningskraft. Denna upptäckt innebär helt enkelt att tillfrisknandet av planeten Nuclearus kan gå fortare än planerat. Anledningen till att professorn har väntat med att tillkänna ge denna glädjande upptäckt är att hon har noterat något besynnerligt med planetens egna mikroskopiska svamparméer.

Det förhåller sig så att planetens självalstrande nanosvampar avger små rosafärgade dimmoln när de integrerar med professorns svampar. Detta betyder, enligt laboratoriets dataestimeringar, att planeten kommer att förvandlas till en rosa planet. Men här kommer det häpnadsväckande, den kommer att förbli rosa även efter att nanosvamparna konsumerat planetens radioaktivitet. För det har visat sig att dimmolnen i fråga är levande och därmed har en DNA-struktur – om än instabil – som har förmågan att tränga in i all död och levande materia och därtill genomsyra det med ett skärt och stridslystet pigment som utplånar alla andra pigment. Det professor Isabell Borges ser för sin inre syn – då allt radioaktivt har blivit nedbrutet och livet åter trätt in med full kraft i mark, luft och vatten – är en planet som kommer att befolkas av endast enfärgade djur; skära flamingos och grisar kommer att i fråga om färg inte längre behöva känna sig ensamma, än mindre utvalda. Och den mördade broderns dröm om en rosa revolution kommer då att gå i uppfyllelse, om än inte riktigt på det sätt han förmodligen hade tänkt sig.

MAX MELGAR
info@opulens.se
Anmäl dig här för att bevaka Max Melgars artiklar:

 

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Prosa & poesi

0 0kr