“Alla ni gärningsmän” – del 4

Prosa & poesi.
Lejla Zjakić. Collage: C Altgård / Opulens. Teckningarna i bilden har gjorts av Lejla Zjakić.
Lejla Zjakić. Collage: C Altgård / Opulens. Teckningarna i bilden har gjorts av Lejla Zjakić.

ANDRA VÄRLDSKRIGET. Under årets sista veckor publicerar vi den tecknade serien Alla ni gärningsmän av Lejla Zjakić. Serien handlar om partisantjejen Lepa Radić, som stred mot nazisterna i nordvästra Bosnien. Detta är den fjärde och avslutande delen. Vladan Lausevic har gjort översättningen till svenska. 

 

GRMEČ, FEBRUARI 1943

44.672802, 16.450858

Som medlem i högkvarteren för evakueringen av skadade och befolkningen från hotade områden, var Lepa, sedan den 20 januari 1943, en av de mest framträdande ledarna för flyktingar som under februari 1943 befann sig i det frusna Grmeč.

Hon organiserade evakueringen av skadade från krigsveteranernas hem i Srednji Dubovik, ledsagade flyktingar, män, kvinnor och barn, och gav dem råd angående hur de skulle agera under bombningen.

Ett härbärge under Lepas ledning blev plötsligt belägrat. Hon avfyrade alla skott från sitt gevär mot tyskarna och försvarade sig genom att uppmana människorna till att slåss med sina bara händer, och att inte ge upp.

– Döda mig, folket är oskyldigt!, skrek Lepa.

Nedre bildrutan: Nazister från 7:e SS divisionen Prinz Eugen (bestående av jugoslaviska tyskar) tog henne till fånga och efter tre dagars misshandel satte de henne framför järnvägen nära tågstationen i Bosanska Krupa.

BOSANSKA KRUPA, 8:e februari 1943

44.886730, 16.151067

Hennes händer blev bundna med en telefonsladd, hon var utan skor, bara klädd i ullsockor, utmattad – men stolt och trotsig.

Pratbubblan:  – Vi erbjuder att låta dig leva, i utbyte mot namnen på kommunistpartiledaren och människorna i härbärget.

Nedre rutan:  – Jag förråder inte mitt folk. De som du frågar efter kommer att visa vilka de är efter att de lyckats utplåna alla er onda människor till sista man. Länge leve kommunistpartiet och partisanerna! Kämpa för folkets frihet!

 

Den 11 februari 1943 fick SS-översten Schmidhuber en avrättningsrapport från sina underordnade:

“En bandit som hängdes i Bosanska Krupa visade en oöverträffbar envishet.”

Hon var 17 år vid tillfället.

Den 20 december 1951 blev hon utnämnd till folkhjälte.

Du har format och danat vår stad Lepa. Din energi genomsyrar den, och oss alla.

 

Epilog 

Denna serie berättar historien om den unga bosnienserbiska partisanen, Lepa Radić, som föll offer för nazisterna och hängdes i min hemstad Bosanska Krupa i Bosnien-Hercegovina i februari 1943. Bosanska Krupa var vid tillfället en del av den Självständiga Staten Kroatien (NDH), som var Nazitysklands och det fascistiska Italiens marionettregim och opererade under ledning av den kroatiske fascisten och ustasjen Ante Pavelić. Den skapades efter ockupationen av Jugoslavien i april 1941. De jugoslaviska partisanernas uppror mot den fascistiska regimen var framträdande i Bosanska Krupa och regionen Krajina, som vid den tidpunkten var befolkad av bosniaker, kroater, serber, judar, romer med flera.

Den fascistiska regimens mål var etnisk rensning, “etniskt rena” nationer och förintelse av all politisk opposition. Påtvingad storskalig migration gick hand i hand med etableringen av koncentrationsläger och massavrättningar över hela NDH territoriet. Som socialistiskt land gjorde Jugoslavien starkt motstånd mot att bli ockuperade och gjorda till offer, genom “heroisk” attityd manifesterad genom partisanrörelsen och den kommunistiska ideologin. Lepa Radić har fortfarande en dubbel beskaffenhet för mig: hon är både “ett offer” och “en hjälte”. Hur kan dessa egenskaper samexistera?

Detta projekt belyser min komplexa relation till min hemstad och dess krigshärjade förflutna, och tar itu med utanförskap som något som existerar inom en själv och i ens närmaste omgivning. Genom att gestalta berättelsen om Lepa Radić vill jag förstärka den relationen och göra den mer påtaglig.

LEJLA-ZJAKIĆ-info@opulens.se
LEJLA ZJAKIĆ
info@opulens.se

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Prosa & poesi

0 0kr