SPANING. “Garth Risk Hallberg jämför Knausgård med en amerikansk bjässe: ‘He is, like Whitman, a farsighted rather than nearsighted visionary.’ Det är kanske att ta i, men uppskattningen är genomgående i artikeln”, skriver Ivo Holmqvist.
HÄMND. I den tredje och sista delen av Hamlet versus Amleth skriver Omar Pérez Santiago att “Saxo Gramático hade en snabb och skarp litterär still, en berättarstil som bröt med det etablerade och med bekväma sanningar. Provokation och brott. Han lämnade ingenting orört”.
“Kristendomen presenteras som civilisatorisk motstånd till islam. Sekularismen som ett sätt att minska muslimernas närvaro. Det har blivit ett sätt för populistiska partier att locka till sig nya väljare genom en retorik om skydd och hot”, menar den liberala debattören Vladan Lausevic.
VÄLSKRIVET. “Och grejen är att Outlander är extremt välgjord. Ett äventyrsdrama, en himlastormande kärlekshistoria och ett historiskt dramatiskt skeende i ett. Och Claire, som är 30+ när serien börjar är kapabel och genomgående ett subjekt”, skriver Anna-Karin Linder om TV-serien Outlander.
PLURALISM. Bokmässan blev en mer intensiv upplevelse än vanligt i år, i alla fall för mig. Kanske inte så konstigt eftersom jag hade fler punkter än någonsin och under tre dagar hann med att prata om allt från populism till planekonomi.
ÅTERBLICK. “För just så är det. Helena Looft gestaltar en kvinnas totala besatthet av en förälskelse som aldrig fick sin fullbordan. Det är ett både ovanligt och intressant berättartekniskt grepp. Någon utvecklingskurva finns egentligen inte”, skriver Clemens Altgård.
BIOGRAFI. “I sin fantastiskt välmatade och välskrivna biografi om Ester Blenda Nordström har Fatima Bremmer nu lyft fram allt man behöver veta om Sveriges första wallraffare; ingen lätt uppgift eftersom Ester Blendas korta liv var betydligt mer innehållsrikt än de flestas”, skriver Elisabeth Brännström.
MARKNADSKRAFTER. “Innehållet måste existera i gömda lager om det ska kunna finnas där överhuvudtaget. Men hur biter vi i kapitalismen, när så pass stor del av konstscenen är just marknaden? Hur gör vi uppror mot det kapitalistiska system som så totalt genomsyrar vårt samhälle?” undrar Ida Thunström.
OMTOLKNING. “Om Robinson blivit sinnebilden för den driftiga vita mannen och senare omtolkad som symbol för den exploaterande kolonisatören, har bilden av Fredag ändrats från idealisk, undergiven tjänare till offer för det grymma slaveri som till och med fråntog de förslavade deras namn”, skriver Anna Remmets.
