KOMEDI. Ett krisande syskonpar åker Vasaloppet tillsammans och växer som människor i “Ur spår”. Det är både charmigt och lite självhjälpspräktigt samtidigt.
KOLONIALISM. Elisabeth Brännström har läst Fredrik Thomassons bok Svarta S:t Barthélemy. “En otroligt skrämmande historia om rasistiskt övervåld och ett viktigt bidrag till den svenska historieskrivningen,” lyder hennes omdöme.
SKOLNING. “Genom en gedigen kunskapsgrund skapar sig individen bättre förutsättningar och en större frihet.” Lars Anders Johansson är kritisk till dagens låga status för den klassiska bildningen vilken bland annat är en följd av politikens prioriteringar.
PROSA. Éric Vuillard blandar fakta med fiktion, och har en säregen – emellanåt essäistisk – stil. Han skriver engagerat, lyriskt och komprimerat, anser Erik Bovin som läst “De fattigas krig”, som skildrar upprorsmakaren Thomas Müntzers gärning.
LYRIK. Förra året publicerade vi Emma Eriksson Olssons diktsvit ”Den återfunna bilden”. I år följs den upp med ”Från landsorten” som är något annat. En poetisk korrespondens med utgångspunkt i en mindre skånsk tätort men med avstickare till olika platser i landskapet. Det rör sig om vardagsnära dikter i samspel med Emmas egna foton.
HUVUDBONAD. Det korta hattbrättets psykologi är något som förenar stora som små män. Små på ett stort vis genom att de ställer sig emot de bombastiska blodfattiga idealens regemente.
BREV. “Sedan möttes vi i Paris” är en bok som består av ett urval från poeten och konstnären Anne-Marie Berglunds korrespondens med Thomas Nydahl. Gunnar Lundin har läst den och finner “charm, berättarglädje och värme”.