OROSTIDER. ”Ett fullskaligt krig i mitten av Europa – Rysslands angreppskrig på Ukraina. Det är en verklighet vi trott vara förpassad till historien. För 1989 hade ju det goda vunnit,” skriver Lars Thulin.
SKOLAN. ”Friskolorna verkar ofta inte ha ambitionen att ge bra undervisning, utan bara målet att inte vara sämre än den sämsta konkurrenten,” skriver Lars Thulin.
CENTRALEN. ”I Stockholm är det mycket synligt och på senare tid har splittringen ökat.” Lars Thulin skriver om de ökande sociala klyftorna i landet utifrån en plats de flesta av oss någon gång varit på, huvudstadens centralstation.
LÄXHJÄLPEN. ”Vad är det sorgliga? Att utslagningen i skolan syns redan här. För vilka barn är det som frivilligt kommer till läxhjälpen? Duktiga och välartade flickor,” skriver Lars Thulin.
STORBANKERNA. ”Om vi medborgare upplever att kontraktet bryts genom orimliga vinster och handlingsförlamade politiker, skapas avtalslöst tillstånd. Skattemoral och laglydighet sjunker,” skriver Lars Thulin.
DÖDEN. ”Fördelen med en sådan upptäckt är att man med stigande ålder skalar bort alltmer av det som man ser som oväsentligt i livet.” Lars Thulin berättar om hur han hanterar det för oss alla oundvikliga, nämligen döden.
REGERINGSODUGLIG. Vår nuvarande statministers agenda har aldrig varit att ena Sverige, få oss att först kavla upp ärmarna, för att sedan fatta varandras händer och kämpa på i motvind. Det menar Lars Thulin.
SÄRBEHANDLING. “Det är väl mysigt att verka internationell, berest och måhända även att försöka vara mer än man egentligen är.” Lars Thulin undrar om det verkligen är tillåtet att diskriminera svensktalande i Stockholm.