MEDIEDEBATTEN. 2020 har redan varit ett turbulent år för den danska pressfriheten. Med påtryckningar från den kinesiska regimen efter en Corona-teckning i Jyllands-Posten återupplivades ett trauma från den så kallade ”Muhammed-krisen”. Strax dessförinnan krävde en politiker att en tv-värd skulle sparkas. Kevin Shakir tar tempen på mediedebatten i Danmark.
Pressfrihet. Användaren som kallar sig ”HuDairu” svarar Jyllands-Postens nyhetstweet med en manipulerad bild av Dannebrogen, den röda flaggan med det vita korset. Över flaggan har det anonyma kontot med profilbeskrivelsen ”China” klippt in den leende bajsemojin och nu är den danska flaggan insmord i avföring. Ett annat anonymt konto delar en annan bild som manipulerar den danska flaggan. Där är det sedvanliga korset ersatt med två bindor med röda plättar och texten ”four hours”. Alltså som i de fyra timmarna det tog danskarna att kapitulera för nazityskland den 9 april år 1940. ”NMSL” skriver flera konton till Jyllands-Posten, det är ett kinesiskt uttryck som står för ”Ni Ma Si Le”, eller ”din mamma är död”, enligt den digitala uppslags-sidan Urban Dictionary.
Den 28 januari mottog Jyllands-Posten tusentals Twitter-svar av anonyma prokinesiska konton, efter att tidningen dagen innan tryckt en teckning som manipulerar den kinesiska flaggan. Flaggans fem stjärnor är ersatta med illustrationer av Coronaviruset, som hittills tagit omkring 500 liv. Det är ännu oklart om online-aktiviteterna var koordinerade eller om det var på regimvänliga individers egna initiativ. Kommunistdiktaturen Kina, kända för sitt motstånd mot yttrande- och pressfriheten och påtryckningar mot utlandsmedier reagerade. Den kinesiska ambassaden i Danmark offentliggjorde den 27 januari ett pressmeddelande på sin hemsida och krävde en ursäkt från den danska tidningen.
”Vi uttrycker vår starka upprördhet och kräver att Jyllands-Posten och Niels Bo Bojesen (red. tecknaren) förebrår sig själva för sitt misstag och ber om ursäkt till det kinesiska folket.”
Folketingspolitiker från alla läger reagerade starkt mot regimens krav mot tidningen och dess medarbetare. ”Kinas reaktion är ett trist upprepande av principen i Mohammed-krisen. Kina skall INTE kräva ursäktande för mediers redaktionella linje. Fullt stöd till JP”, skrev tidigare justitieminister för det Konservative Folkeparti Søren Pape Poulsen på sin Twitter förmiddagen den 28 januari.
Det offentliga samtalet om händelsen kom snabbt att präglas av paralleller till den så kallade ”Muhammed-krisen”. Efter att Jyllands-Posten 2005 tryckt teckningar som avbildade den muslimska profeten, bland annat som en skäggig man bärandes en turbanbomb, råkade Danmark ut för en av de största utrikespolitiska kriserna sedan andra världskriget. Protester utbröt i flera islamiska länder, flera länder valde att bojkotta danska varor och den dåvarande statsministern Anders Fogh Rasmussen avvisade elva ambassadörer för islamiska länders önskan om att träffas och tala om konsekvenser mot tidningen. Krisen kostade landets exporthandel miljarder kronor.
”Kineserna är skoningslösa, särskilt gentemot små länder. Och det finns en risk att de kan hitta på att gå efter den danska industrin”, sade Dansk Folkepartis utrikespolitiska talesperson Søren Espersen till TV2. Till public service-bolaget yttrade den mångårige partitoppen sin oro för att den kinesiska staten skulle rikta blicken från Jyllands-Posten till den danska staten. ”Sluta nu Kina. Danmark och en dansk tidning ska inte underkasta sig Kinas dominans”, skrev grundaren av och folketingsledamot för Dansk Folkeparti, Pia Kjærsgaard.
Kvällen innan Jyllands-Posten tryckte Corona-teckningen hade Dansk Folkepartis Søren Espersen hamnat i en egen mediestorm. Detta efter att han offentligt krävt att Steen Nørskov, värd för det dagliga nyhetsmagasinet på public service-kanalen DR1 skulle få sparken från sitt nuvarande jobb: ”En sådan slags journalistisk manipulation borde kosta något” sade Søren Espersen till Ekstra Bladet och meddelade i andra medier att han tänkt sig kontakta Danmarks Radios ledning och Danmarks kulturminister om sin sak.
Anledningen var att Søren Espersen varit missnöjd med Steen Nørskovs intervju med den brittiska, högerradikala aktivisten Tommy Robinson, vars riktiga namn är Stephen Yaxley-Lennon. Robinson, som grundat den antimuslimska organisationen English Defence League, hade en vecka tidigare varit i Köpenhamn för att ta emot Trykkefrihetsselskabets yttrandefrihetspris, Sapphopriset, för motiveringen att Robinson ”har visat oräddhet och kompromisslöshet i kampen för det fria ordet”. Robinson, som fram tills nyligen varit fängslad i Storbritannien på grund av otillbörligt uppträdande inför rätten, har de senaste åren fått bland annat sina Facebook-, Instagram- och Twitterkonton avstängda på grund av sina våldsbejakande och rasistiska uppdateringar. Han har anklagat etablerade medier, sociala medieföretag och andra makthavare för att utöva censur, vilket ifrågasattes på Danmarks Radios nyhetsmagasin Deadline.
Det är inte den första gången Søren Espersen, eller någon annan politiker från Dansk Folkeparti, uttrycker sig kontroversiellt gentemot public service eller handlar efter sin public service-kritik. Mellan 2015 och 2019 var Dansk Folkeparti stödparti åt den borgerliga regeringen och kunde med sina 21,1 procent påverka politiken massivt. Partiet mottog kritik från oppositionspartierna och anklagades för att inte respektera armlängdsprincipen. Både när de tillsammans med den borgerliga regeringen 2018 framlade en sparplan för Danmarks Radio som innebär att det bärande public service-bolaget just nu hyvlar en femtedel av sin budget med 420 miljoner danska kronor. Men också strax innan folketingsvalet 2019, då Dansk Folkeparti var drivande gentemot regeringen i att Danmarks då andra public service-finansierade radiostation Radio24syv skulle flytta flertalet av sina medarbetare från Köpenhamn till Jylland.
Radiostationen, som bildades 2011 i ett samarbete mellan de borgerliga partierna och Dansk Folkeparti med en önskan om att en privat aktör skulle konkurrera med Danmarks Radio om licensmedel, hade i flera år varit en självklar del av det danska medielandskapet. Men efter de blå partiernas utspel 2019 såg Radio24syvs ledning ingen annan utväg än att lämna studion. ”Vi har blivit utsatta för politiska trakasserier och de ville att vi skulle lägga ner”, har Radio24syvs programchef efterföljande sagt till danska mediet Finans. Vill man tro Kim Christiansen som misslyckades med att återväljas till folketinget 2019 så har Mads Brügger rätt: ”Nu är det ju ingen hemlighet att Dansk Folkeparti gärna såg den radion nedlagt i tid och evighet”, berättade han i P1 hos DR i juli månad förra året.
”Bort med fingrarna från den fria pressen! Oavsett om du heter Kina eller Søren Espersen”, skrev partiledaren för det danska vänsterpartiet, Socialistisk Folkeparti, Pia Olsen Dyhr på Twitter, som en reaktion på Kinas krav om ett ursäktande från Jyllands-Posten för teckningen. Jyllands-Posten har gjort klart att de vägrar be om ursäkt för sin teckning och de verkar inte ha upplevt något efterspel från den kinesiska regimen. Stormen på sociala medier är över för tidningen och Jyllands-Postens Twitter ser ut att ha återvänt till vardagen med minimala interaktioner på sina nyhetstweets.
Det återstår dock att se hur Danmarks Radios ledning mottar Søren Espersens förfrågan om ett möte angående Deadlines redaktionella arbete. Med blotta 8,7 procent lär det bli svårt för Dansk Folkeparti att påverka medielandskapet med omfattande planer tillsammans med den sittande regeringen. Men Espersen står fast. På sin YouTube-kanal meddelar han att ingen kan hindra honom från att uttala sig om medierna eller någon annan fråga: ”Jag blandar mig i saker som betyder något oavsett var jag är som politiker. Jag kräver domstolsavgöranden ändrade om jag tycker att de är otillfredsställande.”
kevin.shakir@opulens.se
