SLUTREPLIK. “Sokrates har både förr och nu kunnat fungera som förebild och ideologisk ledstjärna för den antidemokratiska högern”, skriver Torsten Rönnerstrand. Debatten som inleddes av manusförfattaren och regissören Hans Blomqvists invändning mot Rönnerstrands recension fortsätter.
Tack, Hans Blomqvist, för Dina intressanta synpunkter på min recension av din pjäs Sokrates död på Göteborgs Dramatiska Teater. Som antikälskare vill jag givetvis gärna tro på ditt ord när du försäkrar att det inte finns något i din pjäs som skulle ge stöd för Donna Zuckerbergs tes att arvet från antiken håller på att tas över av den antidemokratiska högern. Jag signalerade ju också att jag var öppen för invändningar, när jag skrev att pjäsen ”möjligen” skulle kunna sättas in i en antidemokratisk kontext.
Samtidigt vill jag understryka att min tentativa tolkning knappast kan sägas vara särskilt långsökt. Din Sokrates säger ju faktiskt att det ”på sätt och vis” var bättre under diktaturen. Den repliken har inte någon motsvarighet i det som väl varit din viktigaste förebild för pjäsen, det vill säga Platons Apologen.
Därtill kommer att Sokrates både förr och nu kunnat fungera som förebild och ideologisk ledstjärna för den antidemokratiska högern. Så var det redan med den italienska fascismen och den tyska nazismen.
Ett annat exempel var en märklig händelse som utspelades i Aten 25 maj 2012. Då arrangerades en ny rättegång mot Sokrates, och denna gång avslutades förhandlingarna med ett frikännande.
Ett exempel från vår egen tid var den militärjunta som styrde Grekland under åren 1967-1974. Flertalet av de styrande militärerna visade visserligen prov på en häpnadsväckande brist på bildning, men ändå är det uppenbart att de låtit sig inspireras av Sokrates antidemokratiska tankar. I särskilt hög grad gällde detta juntans mäktigaste man, Dimítrios Ioannides, som enligt egen uppgift ska ha ägnat merparten av sin fritid åt studier av Sokrates. Något liknande gällde den fruktade översten Geórgios Papadopoulos. I en intervju i brittiska Sunday Times 1971 förklarade han att hans politiska tänkande helt och hållet formats av Sokrates.
Ett annat exempel var en märklig händelse som utspelades i Aten 25 maj 2012. Då arrangerades en ny rättegång mot Sokrates, och denna gång avslutades förhandlingarna med ett frikännande. Den frikännande domen avkunnades av en nyinrättad domstol som tillsatts av en högerinriktad stiftelse som tillskapats av den grekiske skeppsredaren Aristoteles Sokrates Onassis (1900-1975).
Om man undrar varför Onassis stiftelse tagit initiativet till ett postumt frikännande av Sokrates, får vi återigen vända blickarna mot juntatiden. Denne numera avlidne skeppsredare hade nämligen ett förflutet som gör det lättare att förstå varför hans stiftelse tagit på sig uppgiften att frikänna en antidemokrat som Sokrates. Under juntans diktatoriska välde var han nämligen mycket nära lierad med en av Sokrates mest entusiastiska anhängare i det samtida Grekland, juntaledaren Papadopoulos.
Mot bakgrund av Onassis samverkan med den antidemokratiska militärjuntan blir det alltså lättare att förstå varför hans stiftelse initierat den nya rättegången. Så tycks den av stiftelsen tillsatte åklagaren – Anthony Papadimitriou – inte ha gjort några som helst försök att få fram graverande uppgifter om filosofen. Trots att han formellt fungerade som åklagare verkar han snarare ha velat framställa Sokrates som en en heroisk förkämpe för yttrandefriheten. Det är en bisarr ståndpunkt mot bakgrund av den bild av det sokratiska tänkandet som vi får i Platons senare dialoger. Där rekommenderar han avrättning för de medborgare som vägrar underkasta sig de styrandes auktoritet.
Nu återstår det att se om den högerinriktade Onassis-stiftelsens rättfärdigande av antidemokraten Sokrates ska visa sig vara ett tecken i tiden. Kanske var det inte en tillfällighet att det postuma frikännandet inträffade vid en tidpunkt då det på grund av den pågående krisen fanns många som drömde om en återgång till ett diktatoriskt statsskick av den typ som Sokrates pläderar för i Platons senare skrifter.
info@opulens.se
