Kan sociala medier skydda demokratin?

Media.
Bild: Geralt / Pixabay.com

VALPÅVERKAN. Sociala medier kan demokratisera det offentliga samtalet, men de senaste åren har också visat oss att de kan vara ett potent politiskt vapen.

 

Politiska partier lägger enligt undersökningsföretaget eMarketer miljarder på kampanjer inför det amerikanska presidentvalet, och det gäller bara de påverkansoperationer som sker i ljuset.

Både efter presidentvalet 2016 och EU-parlamentsvalet 2019 larmade experter om försök till valpåverkan från antidemokratiska krafter från Ryssland och extremhögern. Det har ökat kraven på de stora plattformarna som Facebook och Twitter att hitta sätt att reglera spridningen av desinformation.

Vi är, vad det verkar, en bra bit ifrån att hitta sådana lösningar.

I dagarna har en artikel från New York Post belyst hur komplicerad frågan om valpåverkan faktiskt är. Storyn bygger på påståendet från republikaner kopplade till Trump-kampanjen om att presidentkandidaten Joe Biden haft möten med en högre tjänsteman från ett ukrainskt naturgasbolag. Samma bolag som Bidens son, Hunter, varit styrelsemedlem för.

Strax efter att artikeln publicerades sa Facebook att de valde att begränsa spridningen av den för att kunna faktakolla påståendet. Twitter blockerade den helt, då den innehöll personlig information som bröt mot deras policy mot hacking och sekretessregler. De blockerade dessutom det officiella kampanjkontot @TeamTrump från plattformen, då det delade nyheten.

Det här fick mycket uppmärksamhet i konservativa kretsar, då det spelar in i ett större narrativ som påstår att högern oproportionerligt censureras i de stora sociala medierna.

Silicon Valley leftists are now openly bragging about interfering with the election to help Joe Biden and undermine President Trump by purposefully censoring journalism in a clear effort to rig the election,” skrev en talesman för Trump-kampanjen till supportrar i ett mejl.

Det här tystade så klart inte ner påståendet från New York Post över huvud taget, utan säkerställde snarare att det skulle få uppmärksamhet i konservativa kretsar enligt streisand-effekten. Frågan är hur plattformarna ska arbeta för att säkerställa en balanserad politisk debatt, eller om det ens är möjligt att göra.

Sedan 2016 har de stora techjättarna, som förutom de tidigare nämnda också inkluderar till exempel Google, Microsoft, LinkedIn, Reddit, Pinterest och Wikimedia Foundation, fört samtal med varandra och myndigheter för att undersöka hur de kan garantera säkerhet runt politiska val och minimera yttre påverkan.

I takt med att deras maktkapital växer ökar risken för utfallet att sagda myndigheter kräver att få reglera techbolagens verksamhet om de inte själva löser problemen. Det är sannolikt det sista de vill. Idag skyddas de av sektion 230 i den amerikanska Communications Decency Act. Enligt den kan plattformar på nätet inte hållas juridiskt ansvariga för vad användare postar, och de tillåts dessutom moderera bort innehåll som bryter mot vad de ser som passande utan att det ses som ett angrepp på yttrandefriheten.

Bägge presidentkandidaterna har uttryckt att de vill se över avsnitt 230 i Communications Decency Act. Medan Justitiedepartementet vill omformulera, har Trump personligen uttryckt att han vill göra sig av med den helt. Får han som han vill skulle det sätta nätjättarna i en ohållbar sits. Därför ligger det i deras intresse att snabbt lösa vad som känns som en otacksam kompromiss.

En inte så vågad gissning är att vi kommer att se någon sorts branschspecifikt råd för riktlinjer i stil med våra svenska pressetiska. Hur de kommer att se ut och fungera är svårt att säga, men den utvecklingen är något alla som regelbundet använder sig av sociala medier bör hålla ett öga på.

MYRA ÅHBECK ÖHRMAN
myra.ahbeck.ohrman@opulens.se

Myra Åhbeck Öhrman är frilansande skribent, föreläsare och debattör med inriktning på en spretig blandning av internetkultur, jämställdhetsfrågor och antifascism. Senast verksam som kampanjansvarig och granskare i den antirasistiska organisationen ”Inte rasist, men…”. Har bott största delen av sitt liv i den norrländska glesbygden, men inte ens det kunde riktigt ta stockholmaren ur henne.

Det senaste från Media

Tidningens återkomst?

NYA TIDER. Medieanvändandet i Sverige har ökat rekordartat senaste året och chefredaktör
0 0kr