Våga tänka

Krönikor
Collage: C Altgård / Opulens.

SNABBA KICKAR. ”Alternativkostnaden blir alltså ett samhälle som kreativt och konstnärligt står still, eller som till och med stagnerar. Det är onekligen bekymmersamt hur mycket tid vi spenderar på våra mobiltelefoner”, skriver Gustaf Reinfeldt.

 

Den karantän människor placerats i på grund av coronapandemin är för vissa en befrielse och för andra ger det känslan av att vara fängslad. Oavsett den individuella inställningen innebär den nya realiteten mer tid till övers, och varje person bör göra sitt yttersta för att ta vara på tiden. Det finns dock en betydande risk att många slösar bort sin tid på prokrastinering genom exempelvis meningslöst mobilanvändande.

”Jag tänker, alltså finns jag” skrev René Descartes för snart 400 år sedan. Att tänka är det viktigaste människan gör – kanske till och med det som gör oss till människor – och alla framsteg för mänskligheten och människan härstammar från vår förmåga att tänka. Detta är något vi människor vetat länge. Enligt Platon ska Sokrates ha sagt att ”Visdom börjar i undran”.

Kanske var denna del av Platons transkriberade dialoger med Sokrates något som Sture Linnér läste om morgonen på originalspråket grekiska. Sture Linnér, som inledde varje morgon med att läsa och studera det grekiska språket, var bland annat professor i grekiska och litteratur och har översatt ett trettiotal böcker från grekiska till svenska. Linnér var utöver det verksam som diplomat och  den närmaste medarbetaren till FN:s före detta generalsekreterare Dag Hammarskjöld i den konflikt i Kongo som Hammarskjöld försökte medla fred i när han dog i en flygplanskrasch 1961.

I Linnérs sommarprat från 2007 får vi höra att han på 1950-talet träffade Albert Einstein på en bänk utanför Princeton University i New Jersey. Vi får bland annat veta att Einstein, som vid tillfället var över 70 år gammal, berättade att han inledde varje morgon med att öva på multiplikationstabellen. Linnér berättade att han blev inspirerad av den åldrade vetenskapsmannen och att han därför sedan dess inlett varje morgon med att öva på böjningen av antika grekiska verb. Det är ett beundransvärt, men närmast antikt, sätt att möta den nya dagen.

Vi hjälper färfattare och kreatärer att formulera sin idé, att hitta rätt tilltal och att nå ut.

I dag sträcker sig de flesta direkt efter sin mobiltelefon på morgonen, för att uppdatera sig kring vad som rapporterats i nyhetsmedierna och om inlägg på diverse sociala medier. Människor använder sina mobiltelefoner mer och mer. Enligt rapporten Svenskarna och internet från organisationen Internetstiftelsen använder 65 procent av svenska internetanvändare sociala medier dagligen, en siffra som ökat varje år under det senaste decenniet. Och enligt telekombolaget Telenors Skärmlivsrapport från 2019 använder vi mobiltelefonen i genomsnitt tre och en halv timme per dag, vilket över en medellång livstid motsvarar 12 år av mobilanvändande. Det är tid som inte kan spenderas på annat, till exempel entreprenörskap, kreativt skapande eller intellektuell förkovran och bildning. Så vad kommer alternativkostnaden av allt detta mobilanvändande att bli?

I en intervju i SVT:s litteraturprogram Babel från söndagen den 15 mars säger den amerikanska författarinnan Joyce Carol Oates: ”Att skriva är en form av tänkande. Om man inte tänker, blir det inget skrivet. Folk som tittar mycket på tv, eller jämt har oväsen i öronen…musik alltså eller har stort umgänge, kan inte skriva för de har ingen tid att tänka… Ungdomar som har musik i öronen jämt blir förmodligen inte författare. De har ingen tid att tänka.” Oates tycks antyda att alternativkostnaden är att vi inte har tid att tänka och att en av konsekvenserna är att det inte kommer att produceras lika mycket bra konst och litteratur i framtiden. Alternativkostnaden blir alltså ett samhälle som kreativt och konstnärligt står still, eller som till och med stagnerar.

Det är onekligen bekymmersamt hur mycket tid vi spenderar på våra mobiltelefoner. Särskilt med tanke på att 40 procent till och med anser att deras tid på sociala medier inte är meningsfull, enligt rapporten Svenskarna och internet. Människor har som en effekt av mobilanvändandets snabba belöningssystem fått sämre koncentrationsförmåga i dag än för bara några år sedan och saknar därför ofta tålamodet det krävs för att läsa en bok eller uthålligheten som behövs för kreativt skapande. Behovet av att få sitt mobilberoende stimulerat har till och med blivit så starkt att det i dag inte går att gå på bio, eller se på film hemmavid med kompisar, utan att någon impulsartat tar fram sin telefon för att stilla sin oro över att kanske ha missat något.

Kanske är det en form av verklighetsflykt och självmedicinering.

Varför använder vi då våra mobiler så mycket? Kanske är det en form av verklighetsflykt och självmedicinering – en paus från tänkandet. Människor tycks inte längre kunna eller våga vara ensamma med sina tankar. Värst är det bland unga vuxna där 40 procent av 16- till 24-åringarna känner sig ensamma enligt BBC:s Loneliness Experiment. Detta trots att de unga vuxna alltså spenderar mycket tid på mobiltelefonen och att de håller kontakt med bekanta via sociala medier. Lösningen torde alltså inte stavas att ta till ett frenetiskt mobilanvändande eller att ha en ständig närvaro på sociala medier.

Snarare kanske det handlar om att människor stundom borde försöka njuta av tystnad och ta tillfället i akt att tänka och reflektera. Särskilt i dessa disruptiva coronatider. Fler borde ge sig själva tid att läsa en bok eller utforska sina kreativa sidor – rita, måla, skriv, skapa, laga mat. Sokrates gav människan receptet ”för att finna dig själv, tänk för dig själv”, och det är vad vi behöver nu och framöver.

”Den längsta resan, är resan inåt”, skrev Dag Hammarskjöld i sin dagbok publicerad postumt under titeln Vägmärken, så lägg undan mobiltelefonen och påbörja resan.

GUSTAF REINFELDT

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Krönikor

Vår iskalla värld

OMÄNSKLIGHET. ”Varje kropp en historia, inte menad att förstås utifrån regelverk eller