SATIR. Efter pandemipaus kommer SL att fortsätta med förnedringen. Eller sin sadistiska mingelfest, beroende på läggning och smak. Stockholms lokaltrafik erbjuder ståplats till alla, skriver Iodine Jupiter.
I SL:s underbara värld sker mirakel. Arbetarklassens enastående chans att få nåt gratis är att slåss om sittplatserna på tunnelbanan, ställa sig för utgången, rusa in och göra platsen till sin. Att komma från landet och stå i bredd i rulltrappan är en annan höjdpunkt. Det är som att vara på tivoli.
Bekvämlighet skulle kunna vara ett kungsord för hur vi transporteras lokalt och regionalt. Med höghastighetståg och en ny stambana kan vi bli modernast av de moderna. 300 miljarder skulle det kosta skattebetalarna (annat påstås) att tokrusa mellan ett par städer.
Men vad är det vi har så förtvivlat bråttom till?
Målgruppen, vem ska åka?
Vad kommer biljetten att kosta, garantier?
Underbetalda konsulter i projektet? (minns du Karolinska?)
Och avslutningsvis: Vad måste vi avsäga oss för ett så eftertraktat livstempo? Kan stambanan bli en klassfråga som ökar klyftorna? Blir det bra så? Frågor som måste ställas inför utformningen av framtidens resande.
Vi är snart ett kontantlöst samhälle. Sverige utmärker sig som smartast i klassen. Även när ström inte finns ska det med kort betalas. “Cyberkriget har slagit ut alla nervbanor, jag kan inte betala.” “Det var tråkigt, då kan vi tyvärr inte hjälpa dig.” Plundringar, vandalism och mord väntar.
5G hjälper oss att bli sanna losers. Som om det inte räckte med sånt vi verkligen behöver skapar vi en armé där soldater springer runt med vapen. Jag kan inte tänka mig nåt mer omodernt. Krig avgörs bäst med schackspel. Och genom att åka kommunalt spar vi möjligen miljön. Sluta andas ännu bättre.
Jag kliver på bussen, plockar fram SL-kortet och daskar till den masochistiska biljettmaskinen som ett slags straff. ”Du behöver väl inte slå så hårt, säger blondinbellan som kör. “Jo, jag måste ju det”, svarar jag, nöjd över att ge SL en riktig omgång.
Visa ingen ödmjukhet, träng dig fram. Blockera utgången. Visa vem som är herre på täppan. Först till kvarn ‒ får sittplats ‒ en succémetod bland många resenärer.
Efter pandemipaus kommer SL att fortsätta med förnedringen. Eller sin sadistiska mingelfest, beroende på läggning och smak. Stockholms lokaltrafik erbjuder ståplats till alla. Man ser till att vagnarna är knökfulla till biljettdyra ockerpriser. Jämt.
År ut och år in är stockholmarna tålmodiga och nöjda. Man accepterar. Ett duktigt folk.
Acceptera inte! Bit ifrån! Krossa!
Att säga ifrån kommer inte på tal: handgemäng, uppkavlade armar, knytnävar måste till. Händer inte, borde hända. Svenskarna är ett lydigt folk.
Läsa en bok på tåg och perrong? Glöm det. Integritet? Glöm det. Positiva energier? Visst, hela tiden. Jobba på bygget till 75, gamle man! Du ska stå, mänska! Förnedrade, överseende och tysta. Ett slavfolk av guds nåde.
Beslutsfattarna över trafikplaneringen i Stockholm tar bilen till jobbet. De smakar aldrig egen medicin. Receptet är maximering med överfulla tåg. Bra service. Jämt.
Det verkar rimligt att höja pensionsåldern till 69, ta bort sittplatser på tåg och perronger. Vi är ett modernt land, alla ska stå. Om du inte orkar hela vägen ut är du omodern och får skylla dig själv!
Nyrenoverade Fridhemsplan T-bane station i Stockholm (grön linje västerut) är ett exempel på den rådande människosynen.
Acceptera inte! Bit ifrån! Krossa!