Gussy: ”Hattricket”

HUMOR & POLITIK. ”Hatarna felanvänder vårt språk, skapar dålig stämning och initierar uppvigling.” Det skriver Gussy Löwenhielm.

Läs mer om Gussy här. Och se alla hans ”Oroat”-bilder här.

Den virala trubaduren (låter som en Beck-film) Herman Silow, som har satt sitt namn på kartan genom att uppmärksamma namnet Jan, har snabbt lockat följare till sitt TikTok-konto med sina lågmälda proggvisor. Nyligen gick han ut på sitt TikTok-konto och pratade om det antal hatare som hade börjat dyka upp i flödet.

Det är en tråkig utveckling i dagens samhälle och kanske framför allt i sociala medier, som i allra högsta grad är en del av vårt moderna samhälle, att en indikation på att man blir uppmärksammad är den mängd hat som genereras. Och naturligtvis gäller inte detta bara sociala medier.

Polariseringen

Ni kanske känner till att USA fick en nygammal president i januari. En president som har gjort sig ett namn på, ja, övertrump. En hatad och bespottad ledare som ändå räknas som en av världens mäktigaste män. Hatet gör lackmuspappret rött under sura förhållanden. Och det är just dessa sura förhållanden som i ännu större utsträckning polariserar vår värld. Och låt mig säga en sak om polariseringen: Antingen älskar man den eller så hatar man den. Så vad händer om vi sprider kärlek i ännu större utsträckning?

Min alltmer desperata åldersförnekelse har tvingat mig att dagligen lägga upp saker på TikTok. En ålderskrisande trend som har gjort att allt fler 12-åringar på Södermalm i Stockholm har bett om att ta selfies med mig trots att min humor torde vara något otillgänglig för de minderåriga. Men. Man vet att man är stor på TikTok när ens följare är små. Men hatet gör en ännu större.

I min före detta skrivarstuga på Mariaberget i Stockholm brukade jag dagligen lägga upp klipp med det centrala Stockholm som fond. En vacker utsiktsplats som blev än mer attraktiv genom torra ordvitsar och underfundiga resonemang. Man gillade inte bara läget. Man gillade hela konceptet. Och med blodad tand och några virala succéer fortsatte jag att sprida mina finurliga budskap och ett hopp om att göra världen lite ståtligare och något roligare.

De bästa klippen la jag upp på mitt konto www.instagram.com/sharelek eftersom jag har som mål att sprida just kärlek. Men plötsligt slog detta bakut. Något som en influerare kanske hade sett som en bra sak eftersom hat genererar uppmärksamhet och därmed även fler följare. Influerare är ju kända för att ha algoritmen i blodet. Den typen av torra ordvitsar valde jag att dela med mig av.

Mina ord är inte på något sätt hatiska.

Jag la upp en vad jag tycker är en ganska oskyldig vits. Jag pekade på ett hus i den vackra fonden och sa ”där nere håller stammande NMR-medlemmar till. Deras föreningslokal är KKK-märkt”.

Såklart kan man se detta som lyteskomik gentemot folk som lider av detta talfel. Men med tanke på att jag går på en organisation som redan sprider hat och göder sig på hets mot folkgrupper så kanske man kan se mellan fingrarna med detta. Mina ord är inte på något sätt hatiska.

Jag försöker decimera hatet genom en oskyldig ordvits. Och lyckligtvis har vi en ansenlig mängd nynazister i detta land som har självdistans, humor och som förstår ironi. Jag skojar naturligtvis.

Det tog ungefär 0,2 sekunder innan hatet strömmade in och besudlade mitt flöde. Och det visste inga gränser. För hat smittar av sig i ännu större utsträckning än kärlek. Och det försurar vårt lackmuspapper i ännu vidare utsträckning.

Fascisternas språkliga inkompetens

Plötsligt var jag Palestina anhängare, PK vänster, Söder hipster. Och borde göra något åt vårtorna under mina ögon. Det var vänster partister som jag som hade förstört vårt land. Och så var jag homosexuell som precis hade kommit ut ur Garderoben. Med versalt G. Och det är det här som är så intressant. Det är nämligen inte de fascistidéer som de livnär sig på som förbryllar. Det gör de ju såklart också. Men det jag inte kan låta bli att fascineras över är hur dessa inkompetensreserver som är så måna om vårt land helt frånsäger sig allt ansvar när det gäller hur man använder det svenska språket.

Den heder de lägger i våra svenska värderingar, traditioner, den gulblå stoltheten att måna om ”Sverige i tiden” är ingen allemansrätt. Det är allemansfel. För här särskrivs det till förbannelse. Man frångår alla skrivregler som någonsin satts. Det stavas fel och används anglicismer från vänster för högern. ”För Sverige ur tiden”. Hatet har blivit en trollformel som vi måste lära oss att leva med. Men varför?

Ska vi verkligen behöva ta all denna skit som uppmuntras av bristande impulskontroll från folk som prioriterar hätsk stämning före terapi? För det grundar ju sig såklart på ett självhat som projiceras på oskyldiga människor och som mynnar ut i en skev höger. Och en genomtänkt frågeställning i stil med ”vart ligger det tredje riket?” Det heter var!

Naturligtvis kommer ju denna artikel att stärka mina påståenden och göra lackmuspappret än mer rött. Kommentarsfälten kommer besudlas med formuleringar som får en att kippa efter andan. Det kommer skrivas ”de” i stället för ”dem”, någon kommer vilja få mig att ställa upp på en ”interljuv” och vi kommer få vår beskärda del av syftningsfel.

Något jag ger mig hän åt fullt ut är det svenska språket. Jag älskar att vrida och vända på ord så att de får en ny rolig innebörd. Som genererar skratt och får folk att må bra. Det gör inte dessa hatare i kommentarsfälten.

Hatarna felanvänder vårt språk, skapar dålig stämning och initierar uppvigling. Oförmågan att använda vårt svenska språk. Det är vit makt. Men det kan också vara ett nykterhetsförbund. Med skeva värderingar.