BEGREPPSLIGT. Viktiga besluts- och institutionella processer i världen sker ovanför eller under statens ramar. En av flera aspekter som gör att begreppet politolog är ett mycket mer precist och mångfacetterat begrepp än statsvetare, skriver Vladan Lausevic.
Begreppet statsvetare bör i debatten ersättas med begreppet politolog. Ett begrepp som skulle vara både mer precist och mer variationsrikt rörande funktionen att beskriva samhällsutvecklingen. Främst eftersom statsvetenskap eller statskunskap återspeglar fokus på staten vilken inte alltid är en central aktör när det kommer till beslutsprocesser. Dessutom är begreppet politolog mer universalistisk och kan appliceras bortom statscentriska perspektiv.
”Är du en statsvetare?” Den frågan brukar jag få på grund av min akademiska utbildning i historia och politik samt för mitt tidigare arbete som Assistant Professor i European Studies vid Manipal University i Indien. Under lång tid har jag haft svårt för begreppen statsvetare, statskunskap och statsvetenskap. Delvis beror det på att begreppet känns främmande i jämförelse med flera andra språk.
På engelska heter statsvetenskap political science och en statsvetare heter political scientist. Liknande blir det på tyska där politikwissenschaftler skulle kunna beskrivas som ”politikvetare”. Alltså, betoningen och fokuset i begreppet hamnar på politik och kunskap. För det handlar om kunskap rörande politik som omfattar mycket mer än staten som institution eller som en arena för demokrati.
Hos andra språk som franskan kan begreppet statsvetare påminna om olika yrken eller roller. Franskans politologue påminner om exempelvis kardiolog och kosmetolog. På ett likadant sätt blir det med politolog, ett begrepp som finns både på svenska och serbokroatiska. Skillnaden är dock att man i svenskan använder begreppet politolog mycket mer sällan jämfört med statsvetare.
Bruket av begreppet politolog framträder exempelvis på forskarbloggen Politologerna, där bland andra den kände statsvetaren, eller politologen, Henrik Oscarsson ingår. Men även där framgår att bloggen handlar om ”statsvetenskaplig analys av svensk politik”. Nog hade formuleringen politologisk analys varit mer precist och inkluderande, eftersom politiska analyser och teorier inte per automatik är avgränsade till staten.
Man skulle därför kunna säga att det främsta problemet med begreppet statsvetare är att den återspeglar en statscentriskt syn på aspekter som politik, samhälle och institutioner. Politolog låter därför mer passande och tematiskt bättre inte minst om man är expert på lokaldemokrati, Europeiska unionens (EU) flernivåstyre eller global styrning.
Sedan det kalla krigets slut har allt mer politologisk forskning kommit att handla om ämnen och aspekter som icke-statliga aktörer som ideella organisationer och om övernationella processer som regional integration i Europa eller Sydamerika. Just EU är intressant bland annat eftersom forskningen under 2010-talet kom att visa allt fler tendenser på att valen till Europaparlamentet ses som viktigare hos allt fler medborgare jämfört med under 1990-talet och 2000-talet. En utveckling som utmanar tidigare teorier och analytiska modeller där politik, partier och kommunikation på nationell nivå legat i fokus.
Intressant nog var en av anledningarna att Europastudier tillkom argumentet att integrationsprocesserna i och med den mellanstatliga styrningen av Europa inte längre passade att behandlas inom ramen för internationella relationer – där främst stater står i fokus.
Samtidigt råder det överenskommelse inom politologin att stater och nationer fortfarande är primära aktörer respektive arenor för beslutsfattande processer och människors samspel. Däremot är stater och nationer långtifrån ensamma, eller alltid primära, jämfört med säg för trettio år sedan. Idag är fler stater, inte minst inom Europa, mer transnationella eller universalistiska i olika frågor såsom exempelvis klimatfrågan, snarare än att man agerar som en ”traditionell” nationalstat med fokus på intressen som konstrueras som ”nationella”.
Alltså, viktiga besluts- och institutionella processer som sker i världen sker ovanför, eller under, statens ramar. Intressant nog var en av anledningarna till att Europastudier tillkom argumentet att integrationsprocesserna i och med den mellanstatliga styrningen av Europa inte längre passade att behandlas inom ramen för internationella relationer – där främst stater står i fokus. Sådana aspekter gör att begreppet politolog är ett mycket mer precist och mångfacetterat begrepp än statsvetare när det kommer till att beskriva och analysera dagens och morgondagens utveckling i global mening.
vladan.lausevic@opulens.se
