Pandemin får inte äventyra rättssäkerheten

Debatt
Collage: Opulens. Bildkälla: Pixabay.com

COVID-19. ”Debatten om den svenska coronastrategin lär inte mattas av, knappast heller utvecklingen i Ungern. I synnerhet inte sedan Ungern och Polen framgångsrikt blockerat kraven på villkor om rättssäkerhet i EU:s räddningspaket”, skriver Peter Pagin.

 

Enligt flera internationella nyhetsmedier har studenter vid Film- och teaterhögskolan (SZFE) i Budapest barrikaderat skolans ingång sedan tisdag 2 september. Skälet är att skolan övergått från statligt ägande till en förvaltningsstiftelse och att den nya ledningen, ledd av Attila Vidnyanszky, instiftat nya regler för styrning och ekonomisk planering. Dessa ändringar har lämnat skolans akademiska ledning utan reellt inflytande. Detta exemplifierar den genomgripande förändring av huvudmannaskap för universitet och högskolor som nämns i artikeln.

Corona-pandemin har fört med sig både infodemier och demokratikriser. Delvis har dessa rört vetenskaplig legitimitet och den akademiska friheten. Vi har sett hur Donald Trump först visat upp och sedan avfärdat Anthony Fauci, chefen för avdelningen för allergi och infektionssjukdomar vid NIH, National Institutes of Health. I Sverige har regeringen i hög grad lyssnat på sina expertmyndigheter, men dessa, framför allt Folkhälsomyndigheten, har i sin tur blivit kraftigt ifrågasatta, inte minst av vissa forskare inom olika områden, och debatten har tidvis varit hätsk. Den 3 augusti publicerade DN en artikel baserad på intervjuer med rektorerna för Karolinska institutet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Temat var tonläget och den akademiska friheten. KI:s rektor Ole Petter Ottersen varnar där för att den akademiska friheten hotas av det höga tonläget.

Ungefär samtidigt som dessa intervjuer ägde rum, i slutet av juli, i centrala Budapest, packade lärare och forskare flyttlådorna och städade ur sina tjänsterum.  CEU, Centraleuropeiska universitetet, slog igen sitt campus på Nadorgatan. Därmed fullbordades ännu ett kapitel av Viktor Orbáns och Fidesz-regimens framgångsrika kamp mot Centraleuropeiska universitetet och mot akademisk frihet i Ungern.

CEU grundades på initiativ av östeuropeiska forskare och intellektuella efter östblockets kollaps 1989. Ett fritt universitet skulle verka för en demokratisk utveckling i Östeuropa. Projektet stöddes ekonomiskt av George Soros. Centraleuropeiska universitetet startade sin verksamhet 1991, med campus i bland annat Budapest och med juridisk hemvist i USA.

När jag själv med kollegor från Stockholms universitet första gången besökte CEU i september 2013, för en filosofikonferens, var Fidesz tid vid makten fortfarande relativt kort. Nedmonteringen av liberala fri- och rättigheter var ännu i sin linda. Våra ungerska kollegor var oroliga men beklagade sig mest över kulturlivet. Året innan hade regimen bland annat tagit kontroll över Nationalteatern och styrt över repertoaren i nationalistisk anda.

Men trycket mot akademisk frihet, liksom mot pressfrihet och rättssäkerhet skulle komma att öka. Den “illiberala demokratins” ideologi skulle komma att formuleras närmare av Orbán själv: i praktiken en avveckling av fri- och rättigheter, i teorin ett försvar av nationen, familjen och kristendomen. Under 2018 framförde regimen ett förslag om ett nytt domstols-system med starkt utvidgade befogenheter för regeringen att utse och avskeda domare. Detta ledde till initieringen i EU-parlamentet av ett artikel-7-förfarande mot Ungern. Också under 2018 tog en ny Fidesz-lojal stiftelse, KESMA, över inte mindre än 500 nyhetsmedier i landet. Efter detta återstod inte mycket av oberoende nyhetsrapportering. Konstitutionsdomstolen, vars ledamöter till största delen är tillsatta av Fidesz-regeringen, avgav i juni i år ett utlåtande om detta. Slutsatsen var att övertagandet ligger i nationens intresse, eftersom regeringen anser att så är fallet och regeringen är den främsta uttolkaren av nationens intresse.

Angreppen på Centraleuropeiska universitetet inleddes i mars 2017 med ett förslag om tillägg till lagen om högre utbildning. Enligt detta tillägg måste varje utlandsbaserat organ för högre utbildning i Ungern dels ha utbildningsverksamhet i sitt eget land, dels ha sin ungerska verksamhet baserad på ett avtal mellan Ungern och hemlandet. Detta var precis vad Centraleuropeiska universitetet, ensamt, inte uppfyllde. Trots en internationell protestvåg antogs lagen i april 2017.

Centraleuropeiska universitetet försökte uppfylla de nya villkoren och tecknade ett avtal med New York-baserade Bard College om samarbete. Ett avtal mellan delstaten New York och Ungern utarbetades och undertecknades av guvernör Cuomo. Avtalsförslaget låg på Orbáns bord hösten 2017 men undertecknades aldrig av denne. Inget officiellt skäl gavs.

Som en konsekvens fråntogs Centraleuropeiska universitetet från 1 januari 2019 rätten att anta nya studenter. CEU började därför upprätta ett nytt campus i Wien och gradvis flytta sin verksamhet dit. Från hösten 2020 bedriver Centraleuropeiska universitetet all akademisk verksamhet i Wien. Utdrivningen är fullbordad.

Parallellt med denna process angreps också den ungerska vetenskapsakademin, MTA. MTA hade enligt en särskild akademilag full autonomi och drev med statligt stöd men i egen regi ett nätverk av 15 forskningsinstitut, inom både samhällsvetenskap och naturvetenskap. I juni 2018 föreslog regeringen Orbán att staten skulle ta över finansieringen av forskningsnätverket, och i senare i september att dess institut skulle ställas under direkt statlig styrning. Enligt förslaget skulle finansieringen ske helt genom sökta projektanslag, utan grundstöd.

Efter en period av fruktlösa förhandlingar föreslog regeringen i juni 2019
en ny akademilag enligt vilken nätverket skulle skiljas från MTA och underställas en ny statlig myndighet. Lagen antogs i juli 2019. MTA behöll sin formella autonomi men förlorade nätverket och inflytandet över forskningen i Ungern.

Tillsammans med en grupp ledamöter från humaniora-klassen vid Kungliga Vetenskapsakademien, (KVA), besökte jag i oktober 2019 Budapest. Syftet var att informera oss närmare om situation för högre utbildning och forskning i Ungern. En rapport om detta, av Arne Jarrick och mig själv, finns att läsa på Kungliga Vetenskapsakademiens hemsida. En sak vi slogs av under besöket var den stora skillnaden i attityd mellan företrädare för de icke-statliga CEU och MTA och företrädare för det statliga universitet vi besökte. Där var man ytterst försiktig i sina yttranden, ovillig att komma med kritik mot regeringen. Man väntade med oro på nya planer från regimen. En bakgrund till oron kan vara att regeringen 2018 beslöt att lägga ner landets samtliga statliga utbildningsprogram i genusvetenskap (Centraleuropeiska universitetets program hade man förstås inte befogenhet att lägga ner).

Utvecklingen efter vårt besök har dessvärre varit fortsatt dyster. Webbtidningen index.hu, fram till nyligen en av mycket få oberoende källor till nyheter om utvecklingen i Ungern, har bytt ägare och den nya regim-lojala ledningen avskedade i juni tidningens chefredaktör. Den akademiska friheten fortsätter att nedmonteras. Regeringen har inlett en omfattande förändring av huvudmannaskapet för de nu statliga universiteten. Dessa har börjat föras över till förvaltningsstiftelser, naturligtvis ledda av Fidesz-lojalister. De nya huvudmännen kommer säkerligen ha större befogenheter, som privata ägare, att styra forskning och undervisning och att anställa och avskeda personal. De kommer också att kunna behålla ägandet även vid en eventuell framtida valförlust för Fidesz.

Ifråga om demokratiska bakslag står emellertid den nya undantagslagen från i mars i år i särklass.

Forskarna på instituten i det gamla MTA-nätverket kommer att förlora sin tjänstemannastatus och därför framöver också lättare kunna avskedas. Denna förändring förväntas medföra en ansenlig nedskärning av antalet forskare på instituten. Forskarna själva hålls emellertid ovetande om hur urvalet ska göras och osäkerheten är stor.

Ifråga om demokratiska bakslag står emellertid den nya undantagslagen från i mars i år i särklass. Tack vare sin supermajoritet kunde Fidesz-KDNP-koalitionen trumfa igenom lagen i parlamentet. Denna lag, officiellt motiverad av corona-pandemin, ger regeringen omfattande befogenheter att styra genom dekret. Den innefattar en skärpning av brottsbalken som kan ge upp till fem års fängelse för den som sprider uppgifter vilka kan anses försvåra för staten att bekämpa pandemin. Den värsta aspekten är emellertid att lagen är obegränsad i tid: den gäller så länge regeringen anser att en krissituation råder. Under dessa omständigheter kan Ungern inte längre ens anses vara en demokrati. V-dem-institutet i Göteborg (www.v-dem.net) klassar också i sin rapport från 2020 Ungern som en elektoral autokrati, inte en demokrati.

Inför hösten bävar många länder, inklusive Sverige, inför en andra våg av pandemin. Många bävar också inför den fortsatta utvecklingen av de demokratiska fri- och rättigheterna. Debatten om den svenska coronastrategin lär inte mattas av, knappast heller utvecklingen i Ungern. I synnerhet inte sedan Ungern och Polen framgångsrikt blockerat kraven på villkor om rättssäkerhet i EU:s räddningspaket. Men kontrasten mellan länderna nu, i augusti 2020, är svår att överdriva. I ljuset av situationen i Ungern är det som här framställs som ett hot mot den akademiska friheten helt enkelt ett bevis för att den existerar.

PETER PAGIN

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Debatt