Team Spirit vinner årets The International

18 okt 2021
Årets ”The international” hölls för tomma läktare. Pressbild. (Foto: Quintin Doroquez/Valve/TT)

E-SPORT. Ryska Team Spirit, bestående av ryska och ukrainska spelare, vinner The International (TI), som avgjorts i helgen i rumänska Bukarest.

I finalen besegrades PSG.LGT, ett kinesisk e-sportslag som sedan 2018 har samarbetat med den franska fotbollsklubben Paris Saint-Germain. I laget finns fyra kineser och en spelare från Malaysia.

Deltagarna delade på en prispott på 40 miljoner dollar (344 miljoner kronor), enligt arrangören Valve rör det sig om det största beloppet hittills i e-sportssammanhang. Team Spirit fick 18,2 miljoner av summan.

Team Secret, med svenske Ludwig ”Zai” Wåhlberg, slutade trea och svenska Alliance slutade i gruppen med placering 9–12.

”The International” beskrivs som världsmästerskapen i ”Dota 2”, och skulle egentligen ha ägt rum i Stockholm förra året. Men tävlingen sköts först upp ett år och flyttade sedan till Bukarest, enligt Valve på grund av att den svenska regeringen inte kunde ge garantier för att spelarna skulle släppas in i landet.

Tävlingen har pågått sedan den 7 oktober.

Gustav Sjöholm/TT

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

YAN LIANKE. ”Trots romanens mardrömslika atmosfär är det inte tung läsning. Jag tror att det beror på språket – subtilt poetiskt stundvis och alltigenom stringent,” skriver Erik Bovin som läst ”Dagen då solen slocknade” av Yan Lianke.

Yan Liankes roman är fylld med satirisk symbolik

ROMAN. ”Trots romanens mardrömslika atmosfär är det inte tung läsning.
SOCIALT LIV. I årets sista krönika skriver Lars Thulin om fenomenet sunkpubar och förklarar varför dessa kan vara så givande att besöka.

På sunkpubar pågår det verkliga livet

SOCIALT LIV. I årets sista krönika skriver Lars Thulin om