UKRAINA. Svenska Akademien följer “med djupaste oro utvecklingen i Ukraina” och diskuterar just nu frågan om stöd- och hjälpaktioner i Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter.
Kommittén består av representanter från bland annat Kungliga Vetenskapsakademin och Svenska Akademien. Deras arbete utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och bedrivs självständigt med utgångspunkt i fall och frågor som uppmärksammats av sekretariatet.
“Vi följer med djupaste oro utvecklingen i Ukraina och kommer att diskutera frågan i Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter”, skriver Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm till TT i ett mejl.
Enligt uppgifter till TT är diskussionerna om hur kommittén för mänskliga rättigheter kan komma att stödja Ukraina redan i gång. Det är däremot oklart vilken typ av stöd kommittén kan komma att bidra med eller när det eventuella stödet presenteras.
Tidigare har kommittén engagerat sig i den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali. Forskaren greps i Iran och dömdes till döden för spioneri i en rättegång som av människorättsorganisationer beskrivs som bristfällig. Då skickade kommittén brev till högsta ledningen i Iran med budskapet att frige Djalali.
Fakta: Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter
Kommitténs medlemmar:Ordförande Elisabeth Rachlew, professor i tillämpad atom- och molekylfysik.
Kommittésekreterare Cecilia Herbst, forskningskoordinator.
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi / Vitterhetsakademien.
Hanne Fjelde, docent i freds- och konfliktvetenskap / Sveriges unga akademi.
Arne Jarrick, professor i historia.
Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privat- och processrätt / Vitterhetsakademien.
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.
Björn Wittrock, professor i statsvetenskap.
Amanda Alvarsson/TT
