ROCK, POP & DUB. Lana Del Reys irländska favorit. Hajpade brittiska The Last Dinner Party. Dinosaurien J Mascis solo. Legendaren Lee “Scratch” Perrys sista inspelning. Kangas klanger kollar in spännande nya album.
Starkt soloalbum av J Mascis
J Mascis: What Do We Do Now (Sub Pop, LP/CD/CASS/DL)
”The cracks begin to show”, sjunger Joseph “J” Mascis på sitt oefterhärmliga vis i låten ”It’s True” från färska soloskivan. Dinosaur Jr:s frontman är trots sitt grundmurade slackerrykte en produktiv man (ja, det gäller förstås Dinosaur-basisten Lou Barlow också, både solo och i bandet Sebadoh) och följer här upp Dinosaur-albumet ”Sweep It Into Space” från 2021 med en mycket fin soloplatta.
Starka melodier
J Mascis spelar gitarr så där som bara han kan: kvidande, trillande, ibland ömt. Musiken har ofta en mer akustisk touch än huvudbandet, även om den distade elektriska sologitarren får mycket mer utrymme än på Mascis tidigare soloskivor.
Mycket känsla i framförandet, starka melodier, och med Matthew “Doc” Dunns slidegitarr som accentuerar de akustiska gitarrerna och J:s patenterade gitarrylanden. B-52s-medlemmen Ken Mauri kryddar med keyboards, och det var faktiskt han som ackompanjerade svenska Eggstones Per Sunding på hans första USA-turné i fjol.
The Last Dinner Partys debut ger mersmak
The Last Dinner Party: Prelude to Ecstasy (Island/Universal, LP/CD/CASS/DL)
Ett av det senaste årets mest hajpade brittiska band debuterar med besked. The Last Dinner Party har bland annat erhållit Rising Star Brit Award av Rolling Stone UK, vunnit omröstningen BBC Sound of 2024 och varit förband till The Rolling Stones i Hyde Park.
Till sitt stöd har de fem unga Londonkvinnorna (de är sex stycken, om vi räknar en extramedlem på trummor) den ärrade producenten James Ford (Arctic Monkeys, Florence + the Machine, Gorillaz, Depeche Mode, HAIM).
Gott om gitarrpop
”Nothing Matters” är en solklar hit som redan varit Top 25 hemmavid, ”On Your Side” låter som en Kate Bush från framtiden, ”The Feminine Urge” är ett Suede-ekande feminist-anthem för de unga, och i ”Burn Me Alive” möter Siouxsie modern pop.
Här finns gott om gitarrpop, men också barockpop, pianostinna ballader, dramatik och en poetisk ådra. I “Gjuha” sjunger Aurora Nishevci på albanska om hur hon skäms för att inte behärska sitt modersmål tillräckligt väl. Starkt och bräckligt samtidigt.
The Last Dinner Party? Jag tror de har mer att bjuda på.
Lee ”Scratchs” Perrys sista album?
Lee “Scratch” Perry: King Perry (False Idols/K7, LP/CD/DL)
Få namn i musikvärlden har samma tyngd som Lee “Scratch” Perry, den legendariske jamaicanske producenten, artisten och innovatören som gick ur tiden i augusti 2021. Han ligger bakom många av de tekniker som via dub-musiken inkorporerats i så mycket av den musik som görs i dag.
”King Perry” utbasuneras som ”Scratchs” sista album, men tillåt mig tvivla. Jag har för mig att jag hörde detta redan i samband med en annan skiva i fjol. Den här är utgiven på Bristol-bördiga, numera Berlin-baserade artisten Trickys skivetikett False Idols och bjuder en hyfsad lyssning, även om jag kan känna att fokus saknas.
En rad artister medverkar
Britten Daniel Boyle har producerat, som så ofta på Perry-album från de senaste tio åren, med Tricky som medproducent på två spår. Dub-grunden byggs på med influenser från trip hop, big beat, drum & bass, electronica och synthwave.
Olika låtar gästas av Tricky, av färgstarka neo-soul-damen Greentea Peng, och av Happy Mondays/Black Grape-frontmannen Shaun Ryder. Kinesisk-brittiska sångerskan, låtskrivaren och producenten FiFi Rong medverkar på makligt lunkande ”Midnight Blues”, och Cambridge-sångerskan Rose Waite på den nästan stillastående ”The Person I Am”. Och, såklart: polska sångerskan Marta, som Tricky jobbat så mycket ihop med på senare tid, bland annat på fjolårets duo-album ”When It’s Going Wrong”
Något spår sticker ut lite mer än andra, som Shaun Ryders gästspel på singelvalet ”Green Banana”. Skivan rundas av med Goodbye, där vi delges sista gången Lee Perrys röst spelades in i en studio.
Holly Macve är att räkna med framöver
Holly Macve: Time Is Forever EP (Loving Memory/Believe, LP/CASS/DL)
Den här EP:n kommer att uppmärksammas för Holly Macves samarbete med stjärnan, beundraren och väninnan Lana Del Rey. ”Suburban House” är en pianodriven ballad där Macves spöklikt klingande röst möter hennes mer berömda kompis välbekanta stämma på ett utsökt vis. Kongenialt också, då Holly Macves musik har många liknande kvaliteter. Så var hon också uppvärmare åt Lana Del Rey på en stor tillställning i Hyde Park i fjol.
Sångerska och låtskrivare
Holly Macve är en sångerska och låtskrivare, född på västra Irland och uppväxt i Yorkshire, med två fullängdare bakom sig, varav debuten skedde på Cocteau Twins-Simons etikett Bella Union. De fem låtarna på nya EP:n visar att hon verkligen är något att räkna med framöver.
Titelspåret tillkom på ett annorlunda sätt; i stället för piano eller gitarr kom stämningarna först. Och stämningar är det gott om här. Filmiska stämningar, utrivna dagboksanteckningar, sömnlösa nätter på skabbiga motell, inbillade minnesbilder av det gamla filmstjärne-Amerika. Lyssna på finfina ”1995”.
info@opulens.se
