Poesi i de sociala mediernas tid

Litteratur

GENERATIONSSKILLNAD.  ”Om mina barn födda i början av 1990-talet har kärlekstrubbel eller grunnar på meningen med livet, så sätter jag Kaur i händerna på dem, men om en väninna i min egen ålder går igenom en skilsmässa blir det Eriksson.” Cecilia Persson parallelläser två nyutkomna diktsamlingar.

Syrliga tårar och bittra apelsinerNoterat i Aten 14–28 mars 2016
Av Bengt Eriksson
Media I Morron I Dag

Mjölk och honung
Av Rupi Kaur
Mima förlag

Två inbördes olika diktsamlingar ligger förväntansfullt och tittar på mig uppslagna på skrivbordet, eller vänta nu, kan det snarare vara skräckblandad förtjusning? Det är facinerande och intressant att läsa dessa fina diktsamlingar parallellt. Deras författare, Rupi Kaur och Bengt Eriksson, är förutom läsvärda poeter också sociala medieprofiler.

Historien om Rupi Kaur är sagolik och sanslös. Hon var en okänd retorikstudent som började publicera sina dikter på Instagram. Nu har hon sålt smått ofattbara över en miljon böcker och är en storsäljare över hela världen. En del av hennes popularitet och genomslagskraft kan förklaras med att hon kombinerar text och bild. Hennes bilder är tilltalande i sin enkelhet och lätta att ta till sig, det är ”instagrammigt”.

Rupi Kaur föddes 1992 i Indien och flyttade som barn till Kanada. En del av hennes popularitet kan nog förklaras av att hon ligger rätt i tidens identitetspolitiska strömningar. Hon är översatt till svenska av Sandra Beijer, som började sin framgångsrika karriär som bloggare där hon blev enormt poppis med över 200 000 följare. Hennnes blogg vann Vecko-Revyns pris 2008 som årets bästa. Det låter sig sägas att kombinationen Kaur och Beijer redan i kraft av sitt mediala kändisskap var ett vinnande koncept när Mjölk och honung släpptes på Mima förlag 2017.

Poeten, författaren och kulturjournalisten Bengt Eriksson är född 1947 och har arbetat länge i skrivarbranschen. Hans aktivitet på Twitter och Facebook är av det samhällskritiska slaget. Han tar ställning mot rasism och för en generös flyktingpolitik och är över huvud taget en engagerad röst som har många läsare och följare. Trovärdig och seriös är ord som sammanfattar hans skarpa penna. Det är inte så att Eriksson har blivit en miljonsäljande poet eller ett känt journalistiskt ansikte, men förmodligen har han inte suktat efter det heller. Bengt Eriksson har byggt upp sin skrivkarriär och kulturella kapital den långa vägen genom hårt arbete och stort kunnande, inte minst om musik och deckare.

För namn som Rupi Kaur och och Sandra Beijer däremot smällde det bara till genom sociala mediers snabba genomslagskraft. Det här är en smula problematiskt eftersom man inte nödvändigtvis är en begåvad poet bara därför att man är Instagramkändis. Nu är Rupi Kaur, tack och lov höll jag på att säga, en talangfull poet, även om diktsamlingen språkligt och innehållsligt inte alls står i proportion till över en miljon sålda böcker.

Det är inte svårt att förstå att hennes meddelsamma och öppenhjärtiga dikter slår an en ton hos unga läsare:

jag lär mig
att älska honom
genom att älska mig själv

Det finns här vissa dikter som framstår som klichémässiga, men samtidigt fattar man att de tilltalar läsare som upplever kärlekens och sexualitetens snårskogar i början av den mödosamma livs – och relationsresan. Det finns en sympatisk symmetri mellan bild och ord och i sina starkaste stunder vrider hennes smarta ironiska språk till också i en van poesiläsare född 1967.

och jag var musik
men du skar av dig öronen

Bengt Erikssons klangfulla poesi med en genomlevd själslig resonansbotten upplever jag av ålderskäl som mycket mer identifikationsbar än unga Kauers. Kärlek och förluster genomsyrar även hans dikt, men de har ett annat omfång och en förankring i en större berättelse. Vad som emellertid förenar dessa begåvningar med huvudet på skaft är underfundigheten och det ironiska språket.

PS. Jag kan ha tagit fel,
kvinnan på färjan från Hydra (cirka en och en halv timma)
var nog inte Suzanne
hon kom kanske aldrig dit?
utan heter Marianne

Det här är två läsvärda diktsamlingar. Om mina barn födda i början av 1990-talet har kärlekstrubbel eller grunnar på meningen med livet, så sätter jag Kaur i händerna på dem, men om en väninna i min egen ålder går igenom en skilsmässa blir det Eriksson. Han kanske säljer tusen exemplar av sin diktsamling och Kaur över en miljon, vilket i sig är problematiskt. Yttre framgång är inte synonymt med poetisk substans och språklig kvalitet. Kaur råkade födas i en tid då det går att spruta ur sig poesiinlägg på Instagram. Det gjorde inte Eriksson, och lika bra är väl det. Poesi får inte bli en välpaketerad vara ─ utan måste förbli myller av skimrande ordliv.

CECILIA PERSSON

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Cecilia Persson

Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Det senaste från Litteratur

Ord som blir konst

  MINIMALISM. Charlotte Jung skriver minimalistisk poesi. Thomas Almqvist har läst hennes

Provinsens ljus

LEVANDE. Marit Kapla samlar in röster till ett rikt körverk, det är
Gå till Toppen