Sex, våld och ond bråd död

Litteratur

DÖDSKULT Den mexikanska dödskulten är inte död än- en ny spännande fortsättning på en rik tradition presenteras av Ivo Holmqvist som recenserar en spännande historia.

Kropparnas själavandring av Yuri Herreras
Översättning: Maria Cederroth
Nilssons förlag 2017

I mexikansk konst, inte minst på plakat och affischer, vimlar det av benrangel och dödskallar som ett uttryck för den dödskult som når sin kulmen under allhelgonahelgens många processioner. Den andre november är De dödas dag. En av 1900-talets intressantaste romaner, den hamnar som nummer 68 på The Guardians lista över det seklets hundra bästa, utspelar sig där och då, kanadensaren Malcolm Lowrys Under vulkanen. Den är samtidig, samman med Charles Jacksons Förspillda dagar, världslitteraturens kanske mest införstådda och inlevelsefyllda skildring av en alkoholists väg in i dimmorna. Båda visste av egen grundlig erfarenhet vad de talade om.

Att döden spelar en huvudroll också i mexikanen

Yuri Herreras Kropparnas själavandring framgår redan av omslagets grinande kranium, och en antydan till en snara.

Det är den andra bok av honom som översatts, fler utlovas av Nilssons förlag i Malmö – återigen bevisas att det är de små förlagen som står för den intressantaste och piggaste utgivningen just nu.

Hans förra, Tecken som föregår jordens undergång, är förlagd till Mexikos gräns mot USA och har till huvudperson en kvinna i en småstad som inte räds gangstrar när hon försöker få reda på vad som hänt hennes bror på andra sidan. Miljön och stämningen påminner om den mästerliga öppningssekvensen vid gränsövergången i Orson Welles film från 1958, Djävulsk fälla och parallellerna till dagens inflammerade situation därnere är många.

I den nu aktuella Kropparnas själavandring får en notarie som är duktig på att klara av andras ärenden och därför kallas Budbäraren i uppdrag att ordna en utväxling av två unga dödas kroppar hos de två rivaliserande familjerna Castro och Fonseca. Det klarar han av, fast med stort besvär. En epidemi har brutit ut, folk dör,  utegångsförbud råder, paniken lurar.

Kanske har Herrera läst Albert Camus roman Pesten, men mönstret kommer nog mera från svininfluensan som härjade för fem år sedan. Munskydd är en bristvara, liksom annat. Budbärarens granne är den yppiga Trippelblondinen (namngivningen boken igenom är uppsluppet fantasifull) som han suktar efter, och hon är inte ovillig. Men först måste han skaffa en kondom. Det visar sig besvärligt, järnjalusierna framför apoteken är nerdragna.

Och så följer en dubbel snitseljakt för honom som leder via advokatkontor och bordeller och förbi hotfulla gäng: att klara av utväxlingen de rivaliserande maffiafamiljerna emellan, och att hamna i Trippelblondinens säng.

Han är sjabbig och på dekis men lyckas i sitt uppsåt efter att ha farit som en skottspole genom en övergiven stad med strömavbrott och vattenbrist. Han får behövlig handräckning från våldsbenägna kumpaner. Det är en svart apokalyptisk fars berättad i uppdrivet tempo, ett minimalistiskt koncentrat av Raymond Chandler och film noir som säkert blir lätt att översätta till bild av en driven serietecknare.

Det märks att den mycket skickliga Maria Cederroth haft roligt när hon översatt denna korta explosiva berättelse, hennes svenska lösningar på spanska klurigheter är finurliga.

IVO HOLMQVIST

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tips:

Yuri Herrera som är född i Actopan i Mexiko 1970 och har en Master of Arts i creative writing från University of Texas och en Ph.D. i spanska språket och litteraturen från University of California i Berkeley undervisar på Tulane University i New Orleans. Han besöker nu Sverige: den 10 maj framträder han på den Internationella författarscenen i Göteborg, 11 maj på Kulturhuset i Stockholm, och därefter på Bok och hav-festivalen i Karlskrona.

Om den mexikanska dödskulten finns mängder skrivet, också på svenska: Jan Myrdal och Gun Kessle ägnar den ett par kapitel i sin Mexico, dröm och längtan från 1996. Jöran Mjöberg har ett avsnitt om Lidandeskult och dödsbesatthet i sin essäbok Mexiko från 1989 där han tar upp ett par romaner som ”på ett nästan besatt sätt koncentrerar sig på motiven lidande och död”: Juan Rulfos Pedro Paramo (översatt av Karin Alin) och Agustín Yañes Al figo del agua (Vid regnets rand – som inte finns på svenska).

 

Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Litteratur

Om Sara Danius

BRILJANS. Hellre skulle jag, för att sammanfatta hennes briljans, låna några ord
Gå till Toppen