Med blick för globaliseringen

Litteratur
Bild: Gerd Altmann

OROLIG VÄRLD. Vad händer när idén om globalisering främst är omhuldad bland de välmående skikten i samhället och misstro råder i arbetarklassen? Vladan Lausevic har läst en bok av Ian Bremmer om globaliseringens bakslag.

 

Us vs Them. The Failure of Globalism av Ian Bremmer
Portfolio förlag

Parollen ”Brexit and Trump” symboliserar globaliseringens bakslag men situationen kommer egentligen att kunna bli värre än så. Åtminstone enligt politikvetaren och Eurasia Group-ordföranden Ian Bremmer.

I sin senaste bok Us vs Them. The Failure of Globalism menar Bremmer att världen efter 30 år av globalisering står inför enorma problem och utmaningar som kräver nya lösningar och institutioner. Inte minst handlar det om att en stor del av mänskligheten idag betraktar sig som globaliseringens förlorare och uttrycker sitt missnöje och sin rädsla genom att ta avstånd från universella värderingar som frihet, rättsstatlighet och demokrati.

Som liberal globaliseringsanhängare känner jag igen mig i Bremmers verklighetsbeskrivning och livserfarenheter. För mig har berättelser om en kosmopolitisk, friare och mänskligare värld inneburit tillflykt från den i grunden anti-europeiska och pro-ryska serbiska nationalismen under 90-talet och 2000-talet. Därför känns det extra intressant att Bremmers bok också är hans personliga reflexion vilket gör boken till ovanligt viktig läsning för mig. Detta eftersom den är skriven av en individ som har haft nytta av en mer sammanbunden, och samtidigt rörligare värld, men som idag inser vilka problem som råder. Boken tar upp rådande problem med demografin, automatiseringen och välfärden, saker som präglar fler regioner och länder än tidigare. Något som enligt författaren kommer att leda till en mer våldsam, pessimistisk och kaotisk världsutveckling.

Mycket av Bremmers bok kretsar kring människors upplevelser av rädsla, oro och bristande framtidstro. Globalismens (stöd för global handel, migration, institutioner) försvagade ställning beror till en stor del på att globaliseringen som idé främst är förankrad bland inflytelserika och välmående aktörer men inte hos andra grupper som till exempel arbetarklassen. Framför allt är detta fallet i Västvärlden där äldre, industrisamhällsbaserade modeller håller på att försvinna. Detta är något som resulterar i rädsla för att man inte kan påverka sin ekonomiska situation, rädsla för migranter, men också rädsla för den obekväme andre på sociala medier. Bremmer beskriver hur den globala utvecklingen under de senaste 30 åren har lett till reducerad fattigdom och en växande medelklass men också reducerad arbetarklass och ökad ojämlikhet. Det faktum att politiker som Trump och hans gelikar finns vid makten är ett fenomen som inte uppstått ur ett vakuum utan kan ses som  resultatet av ett flertal faktorer som alla är kopplade till globaliseringen.

Ett annat centralt budskap i Bremmers bok är att politiska konflikter mellan de, som känner sig som globaliseringens vinnare, och dem som är förlorare, inte är ett fenomen avgränsat till USA och Europa. Liknande tendenser finns eller kommer enligt författaren att råda på andra håll i världen. Man blir till exempel häpen inför ett sådant faktum som att många unga sydafrikaner har mer gemensamt med Steve Bannon än med Nelson Mandela när man kräver stopp för rörlighet av kapital och för andra afrikaner som söker ekonomiska möjligheter i landet. Bremmer menar att ”vi mot dom”-retorik i Väst skiljer sig åt från hur det ser ut till exempel i Indien och Kina där ”dom” inte i första hand är lika med invandrare utan betecknar etniska och religiösa minoriteter. Något som kan innebära  mer och fler våldsamma konflikter och krig i framtiden.

Vidare så handlar inte konflikterna bara om politiska eller sociala identifikationer utan även om de digitala. Bremmer menar att regeringar runt om i världen och inte minst de auktoritära som den kinesiska kommer att göra allt mer för att begränsa tillgången till information och rörlighet för idéer och åsikter. Det är inte bara fler fysiska murbyggen som kommer att åberopas eller utföras utan även fler digitala väggar och murar. Teknologiska framsteg som AI kommer inte bara att ge nya jobb i framtiden utan artificiell intelligens kommer också att användas för att övervaka människor även med syfte att upprätthålla ”vi mot dom”- konflikter.

Mycket av bokens innehåll präglas av pessimism och negativa beskrivningar av den rådande verkligheten men i slutet av texten ägnar sig Bremmer åt att ta upp möjliga lösningar. Intressant nog tar han upp de idéer som idag debatteras allt oftare, som till exempel basinkomst, skatt på finansiella transaktioner och investeringar i humankapital. I grunden handlar det även om synen på framtidens sociala kontrakt mellan individen och det offentliga. Blir det ett regeringsuppdrag att fixa jobb, välfärd och utbildning för den enskilda människan eller är det något individen själv ska ombesörja? Slutligen menar Bremmer att förändringarna kommer att ske i större grad först när fler av globaliseringens vinnare inser vidden av förlorarnas problem.

Det kommer att krävas stora reformer och förändringar om fler ska känna sig trygga. Dock är det just på denna punkt som jag känner att Bremmer kunde ha lagt fram fler förslag och tankar beträffande hur den globala utvecklingen bör gå till i framtiden. Framför allt när det kommer till handel, ekologi och institutioner med idéer om global koldioxidskatt, ett världsparlament och friare rörlighet för människor. Det blir också en brist att likställa Europas integrations- och samarbetsprocesser med globalism då kontexterna trots sina likheter är olika. Ändå är Bremmers bok en nödvändig läsning, i alla fall för oss som vill se fortsatt utveckling för en både sammanhängande och friare värld.

VLADAN LAUSEVIC

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Vladan Lausevic

Vladan Lausevic är stockholmare och aktiv som skribent, liberal debattör och aktivist med intresse för såväl mjuka som hårda politiska frågor. I bagaget har en examen i historia och Europastudier. Vladans motto: “Jag har ingen identitet, jag har bara identiteter”.

Det senaste från Litteratur

Läsvärd debutroman

SPRÅKKÄNSLA. Maja Thrane skriver med en säker språkkänsla i en prosalyrisk stil,

Sårig sannsaga

Klubben är en imponerande välskriven bok, grundligt researchad och mycket nyanserad med
Gå till Toppen