Lättsam och kärleksfull Österlenskildring

Litteratur
Karin Brunk Holmqvist. (Foto: Bokfabriken)

PROSA. Karin Brunk Holmqvist är som alltid lättsam och skriver med stor närvaro och humor om enkla, vanliga människor på ett varmt och inkännande sätt, skriver Bo Bjelvehammar.

Lättklätt i tryckkammaren av Karin Brunk Holmqvist
Bokfabriken

Detta är den artonde boken i Österlensviten och ramen är densamma. Handlingen är som vanligt en lantlig idyll. Den här gången i den lilla orten Ljunglyckorna i trakterna runt Sankt Olof. Två pensionärspar trivs nära den vackra bokskogen. De vet allt som händer på bygden och också det som inte händer.

Deras namn är vardagliga, som Rut och Herman och Agnes och Adolf och de lever därtill vanliga liv. Inte så gärna lämnar de sina hus. Sina liv trivs de med, det räcker med att byta några ord på ICA och äta smörgåstårta på PRO, för att livet ska få lite bränsle. De har alltså bra liv tillsammans,  retas lite av kärlek och deras kreativitet handlar mest om nyfikenhet. Och spekulationer om vad det är som händer omkring dem. Därför håller de noga reda på varandra och rörelser och handlingar, som är onormala.

För detta onormala svarar tysken Lutz. På hans tomt är det sällan stilla. Han bygger och skapar något, som ingen vet något om. Men det är inte riktigt sant, för hans hjälpreda vet, han Åkesson. Nu kommer allt att få sitt svar, på själva midsommarafton. Det är nämligen då Lutz med finess visar sin nya skapelse, Åkesson hjälper till. Allt väcker uppståndelse och Lutz får ett annat anseende hos folk.

Det finns ett annat par, som avviker på det undersköna Ljunglyckorna och det är det danska paret Kirsten och Ole, ett par, som kör omkring i en likbil med en amerikansk flagga, som vajar från antennen.

Som alltid när folk inte vet, så leder deras livsstil till misstänksamhet och spekulationer. Det visar sig delvis vara med rätta. De ser annorlunda på livet. Dessutom kommer Lutz och Kirsten att komma riktigt nära varandra.

Titeln på romanen är märklig, men den har med Hermans bod att göra, där överraskar han Adolf både med starka drycker och lättklädda damer.

Karin Brunk Holmqvist är som alltid lättsam och skriver med stor närvaro och humor om enkla, vanliga människor på ett varmt och inkännande sätt. Det är lätt att känna igen sig. Vardagens småaktigheter och dramaturgi är tillräckliga för att livet ska vara värt att leva. Och så detta med Österlen, här finns en stor kärlek till bygden och till människorna, som bor där. Det är stort!

BO BJELVEHAMMAR

Det senaste från Litteratur