Engagerande essä om flyktingbarn

Litteratur.
Valeria Luiselli. (Montage: Opulens)

STARK BOK. Berätta hur det slutar av Valeria Luiselli är en essäbok som inte lämnar någon läsare oberörd, skriver Thomas Almqvist.

Berätta hur det slutar: en essä genom fyrtio frågor
av Valeria Luiselli
Översättning: Rita Kristola och Filippa Kindblom
Rámus

Det senaste året har 1,7 miljoner flyktingar försökt ta sig över USA:s gräns mot Mexiko med påföljd att familjer splittrats, barn hamnat i häktet och många försvunnit i öknen. I ”Berätta hur det slutar” berättar den mexikanska författaren Valeria Luiselli vad de flyr från, om den livsfarliga flykten i sig, om dem som försvinner, om den amerikanska migrationspolitiken och även om det omänskliga bemötandet vid gränsen. Hon vet vad hon talar om, eftersom hon arbetar som tolk för ensamkommande flyktingbarn vid migrationsdomstolen i New York. Där ställs de 40 frågor som avgör deras öde. ”Berätta hur det slutar” är en skakande skildring i essäns form om flyktingpolitiken i USA under Trump, men det är en politik som redan bedrevs under Obama och som sedan fortsatts under Biden. Patricia Lorenzoni har skrivit ett längre efterord.

Barnen kommer från Guatemala, El Salvador och Honduras i Centralamerika och de flyr ofta från gängrelaterad kriminalitet. De förs av flyktingsmugglare genom Mexiko för att sedan försöka ta sig över gränsen till USA. Luiselli kallar Mexiko för ”helvetets förgård för flyktingar”. Här finns både manschettklädda kriminella och kriminella med gevär. 80 procent av alla kvinnor och flickor, som reser genom Mexiko till amerikanska gränsen, blir våldtagna. Barnen är egentligen krigsflyktingar och borde därför ha rätt till asyl i USA.

Vissa amerikanska tidningar skriver om flyktingarna som en biblisk plåga och liknar barnen vid gräshoppor. Många flyktingar försvinner, innan de når fram till gränsen till USA. Mellan 2006 och 2015 tror man att ungefär 120 000 flyktingar försvann i Mexiko.

Det Luiselli har att berätta är rena rama skräckhistorien och hon berättar som i ett behärskat raseri. Förutom intervjuerna med barnen har hon använt sig av politiska rapporter, faktablad, dokumentärer och nyhetsartiklar. Hon har arbetat ideellt på migrationsdomstolen i New York sedan 2015, där hon ställt 40 frågor till barnen och sedan översatt deras svar från spanska till engelska. Formuläret och frågorna till de ensamkommande barnen vittnar om en cynisk, brutal och kall verklighet. Varje berättelse är unik i sig och det är enbart barnens egna berättelser om utsatthet och övergrepp, som det handlar om.

Luisellis bok är ett tungt vägande vittnesbörd som berättar om de tusentals flyktingbarnen, som försökt ta sig över gränsen till USA.

Luisellis dotter brukar fråga henne hur berättelserna om dessa flyktingbarn slutar, men ingen kan ju än så länge ge något svar. Även i essäns form är Luiselli en magisk berättare. ”Berätta hur det slutar” är en bok som inte lämnar någon läsare oberörd. I romanen ”De förlorade barnen: ett arkiv” (2020) fortsätter hon sin utforskning av flyktingbarnens berättelser.

THOMAS ALMQVIST

thomas@opulensforlag.se

 

Thomas Almqvist är pensionerad bibliotekarie och bosatt i Linköping. Skriver litteraturkritik i Skånska Dagbladet sedan 1987. Han recenserar även blues-CD och böcker om blues i Jefferson Blues Magazine. Thomas har skrivit tre böcker, Från Madrid till Mexico City och Montevideo – en resa i spansk, portugisisk och latinamerikansk litteratur och kåserisamlingen Den pendlande bibliotekarien samt Spanien i mitt hjärta, där han översatt och introducerat elva spanska favoritpoeter till svenska.

Det senaste från Litteratur

Resa i slutna rum

FANTASI. Mathias Jansson reflekterar över och resonerar kring hur fantasin kan bli
0 0kr