Samtidskonstnärernas inflytande på Alvar Aalto

Konst
Utställningen Alvar Aalto – konsten och den moderna formen på Ateneum. (Foto:  Finlands Nationalgalleri/Ville Malja)

UTSTÄLLNING. I Helsingfors pågår just nu en utställning med arkitekten och formgivaren Alvar Aalto. I Alvar Aalto – konsten och den moderna formen visas hur Alvar Aaltos formspråk påverkades av den samtida konsten.

Utställningen invigdes av Alvar och hans arkitektfru Aino Aaltos dotterson Heikki Alanen på konstmuseet Ateneum, som tillhör Finlands Nationalgalleri tillsammans med Museet för nutidskonst Kiasma och Sinebrychoffs konstmuseum.  Utställningen pågår fram tills den 24 september och är en del av museets program under det självständiga Finlands hundraårsjubileum.

De allra flesta influeras av sina närstående och Alvar Aalto var inget undantag. Flera i hans närmaste bekantskaps krets var kända konstnärer vars verk kom att fungera som viktiga inspirationskällor. Därför visar Ateneum fyra salar med bildkonst av hans konstnärsvänner – och även de konstnärer som man inte vet om han kände personligen men vars konst utgjort en stor påverkan.

Bland annat den tysk-franske målaren Hans Arp, en av grundarna till dada och som inspirerade Aalto bland annat till den berömda Savoyvasen. Liksom amerikanen Alexander Calder som är känd bland annat för sitt arbete inom teatern, sina skulpturer, målningar och grafik och som Aalto ofta träffade i USA. Både Calder och Fernand Léger hade en samutställning på Alvar och Ainos inredningsföretag Artek i slutet av 1937. Året därpå visades en utställning av Calders smycken. Den största utställningen av Calder i Finland visades på Galerie Artek 1958. Den blev väl emottagen och kom vid ett skede då man i Finland fortfarande diskuterade abstrakt konst och vikten av dess betydelse. Fransmannen Fernand Légerm som tidigt intresserade sig för att föra konsten närmare offentliga rum och människors vardagsliv, och den mångsidiga ungerske konstnären László Moholy-Nagy, som såg konst som en möjlighet att förbättra världen,  hade också stor inverkan på Aalto.

Det hände ofta att Alvar Aalto skrev brev till sina konstnärsvänner och eftersom han var språkligt intresserad kommunicerade han på tyska, engelska, italienska och franska, utan att bry sig om de eventuella språkliga fel. I en föreläsning, när han besökte sin gamla skola i Jyväskylä, ska Alvar Aalto ha betonat vikten av språkkunskaper och sagt att resor till andra länder ger viktiga nya intryck som gör att man bättre kan glömma influenserna från sin egen bakgrund som man är formad av. Att återvända från en resa gör att man kan se sitt hem med nya ögon och få nya idéer, menade han.

Alvar Aalto var en av den internationella modernismens centrala trendskapare. På Ateneum har utställningskurator Jochen Eisenbrand gjort en presentation av Aaltos liv och produktion, från 1920-talet till 1970-talet. Det är en heltäckande utställning som bland annat visar arkitekturritningar, möbler, miniatyrmodeller, fotografier och kortfilmer.

Film var en annan konstform som inspirerade Alvar Aalto i sitt skapande. Det var han som grundade Finlands första filmklubb: Filmstudio Projektion och han blev även dess första ordförande. Klubben var aktiv mellan 1934 och 1936. Filmerna som man tittade på där hade inte tidigare visats i Finland.

År 1935 grundade Alvar och Aino Aalto inredningsföretaget Artek tillsammans med Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl. Arteks betydelse för den finländska konstens utveckling framgår i utställningen, då det kom att bli en företrädare för internationell konst i Finland på 1930-och 1940-talet. Verksamheten på Artek omfattade förutom inredning även presentation av konst och man arrangerade konstutställningar både i sin butik och i Helsingfors konsthall. Genom dessa konstutställningar hämtades modernismens klassiker och den nyaste internationella samtidskonsten till Helsingfors. Flera av verken finns nu att beskåda på Ateneum.

Verk från Villa Mairea, huset som Alvar Aalto ritade åt Maire Gullichsen och hennes make i Norrmark och som byggdes 1939 och är ett av de internationellt mest kända verken av Alvar Aalto, visas också på Ateneums utställning. Finlandiahuset i Helsingfors är ett annat av Alvar Aaltos mest kända byggnader och denna finns med som en miniatyrmodell på utställningen. Trots att de flesta av Aaltos uppdrag var inom Finland var han involverad i nästan 80 byggnader, tävlingar och projekt i 18 länder utomlands.

Alvar Aalto hade många kontakter med Sverige och reste ofta dit, bland annat 1930 då han deltog i Stockholmsutställningen, vars utställningsarkitekt var Gunnar Asplund. Stockholmsutställningen var den första presentationen av skandinavisk design och ses som ett genombrott för funktionalismen i Sverige. Året därpå presenterade organisatörerna för Stockholmsutställningen sitt manifest acceptera. Debattboken såg funktionalism som en livsåskådning och tar förutom arkitektur upp bostadsfrågor med mera.

Trots Aaltos stora Sverigeintresse, finns det bara fyra byggnader i landet som är ritade av Alto. Det är Aaltohuset (Blå huset) i Avesta, nationshuset för Västmanlands-Dala nation i Uppsala och en nu riven utställningspaviljong i Sveaparken i Hedemora. Den fjärde var en Artek-fabrik i Hedemora som arbetade med design och möbler. Den kom till efter kriget då många behövde köpa nya möbler, inte bara i Sverige utan möblerna gick på export till övriga världen.

Gemensam nämnare för dessa byggnader är att de har kopplingar till Dalarna. Alvar Aalto gillade Dalarna så mycket att han faktiskt var på väg att flytta till Hedemora, men när Aino Aalto dog efter en längre tid sjukdom i cancer, blev flytten inte av.

Aalto hade många fler idéer på byggnader i Sverige, som inte genomfördes. Anledningarna till det varierade, men det kunde till exempel vara att beslutsfattarna inte såg lockelsen i den nya arkitekturen. Sverige är dock inget som utställningen i Helsingfors fokuserar på, utan här är det Aaltos koppling till själva konsten som står i centrum.

För Alvar Aalto var konsten en viktig del av vardagen och han byggde många museer, bibliotek, teatrar och allaktivitetshus. Byggandena som han ritade var konstverk i sig själva, men det är värt att nämna att även hans kontorsbyggnader innehöll konstverk, biblioteksutrymmen och offentliga forum.

Under den senare delen av Alvar Aaltos möbelplanering ingick ofta ett hållbarhetstänk, mångsidighet, möjlighet att stapla, färger och nya material förutom trä. Kännetecknade är också de böljande linjerna och tegelmurar utan fönster.

Biblioteket i Viborg är ett exempel på hur Alvar Aalto införlivade konsten i arkitekturen. När han lade undan sin uppdragsbeskrivning och tecknade fritt från sitt undermedvetna sägs han ha sett ett bergslandskap upplyst av många solar, vilket ledde till att biblioteket indelades i två delar och fick takfönster i läsesalen.

Sammanfattningsvis kan sägas att Alvar Aalto – konsten och den moderna formen är väl värt ett besök. Om man planerar en resa till Helsingfors i sommar, så är detta en utställning man inte bör missa. Ateneums byggnad i sig är vacker att se. På sin fronton ståtar en skulpterad Pallas Athena som beskyddare av konsten och på framsidans fasad har den också fyra karyatider som syftar på museets ursprungliga idé om att vara ett hus för all konst och som symboliserar bildhuggarkonst, målning, geometri och arkitektur.

Museet har också en anrik historia. Där har många finska konstnärer gått sin konstnärsutbildning – skolan pågick tills fram på 1980-talet och att ha gått där är fortfarande ett begrepp. På utställningen talade jag med en man som flyttat från Italien till Helsingfors. Numera försörjer han sig som frisör men det är inte utan en viss stolthet på rösten som han berättade att han gått på Ateneum.

LENA ANDERSSON
Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Konst

Gå till Toppen