HUVUDSTADSHATET. “Vanligt för dem som vill fly Stockholm tycks vara att de inte är födda här. Därför är det också de som är mest trendkänsliga. Länge har trenden varit en bostad i rätt område. Nu är det istället att längta ut på landet och tycka illa om sin bostadsort som gäller.”
FLERA TANKAR. “Måste vi köra ner allt detta i den biologiska kvarnen? Rimligare är att på ett förnuftigt och finkalibrerat sätt kombinera biologiskt och socialt baserade rön”, skriver Erik Cardelús apropå storsäljande böcker, populära föredragshållare och tv-program som SVT:s aktuella serie Från savannen till Tinder.
TRAFIKOLYCKAN. “En stor svart Audi-suv bakom mig blinkar provokativt med helljuset, kör om och sedan tillbaks i min fil. Den lägger sig därefter aggressivt nära.” Reflektion av Lars Thulin som under sin bilfärd igår möttes av en avspärrad motorväg efter olyckan där konstnären Lars Vilks och två poliser förolyckades.
NOLLTOLERANS. Polisens kamp mot pyroteknik på fotbollsläktare är både oproportionerlig och kontraproduktiv. De senaste decenniernas positiva utveckling inom läktarkulturen riskerar att gå om intet, och landets största folkrörelse är hotad.
NY RAPPORT. “Det betyder inte att porren helt plötsligt är oskadlig för unga men att den alarmistiska stämningen som råder i debatten idag kanske inte är helt befogad”, skriver Amra Bajric som menar att vi bör fokusera på de verkligt utsatta, kvinnorna och barnen i porrbranschen.
ÖKANDE HOT. Att incels skulle skapas av bristen på sex är lika korkat som att feminister “bara fått för lite kuk”, menar Myra Åhbeck Öhrman.
GAMLA ROMARNA. “Mitt förslag är att det bara serveras klimatskadat vin och den enklaste sortens vegetarisk kost till de församlade”, skriver Erik Cardelús apropå FN:s klimattoppmöte i Glasgow i november.
NYA VINDAR. “Kanske syns ödeläggelsen allra tydligast i siffrorna över hur många som går ut grundskolan med ofullständiga betyg, men den känns också igen på de skenande ohälsotalen bland unga och i skolkoncernernas årsredovisningar”, skriver Anna Herdy.
NOSTALGI. Det är svårt att undvika diskussioner om huruvida allt kommer kunna återgå till det normala när väl pandemin bedarrat. Men vad var ens det normala?” Nathan Hamelberg skriver om faran med att betrakta det förflutna som alltid något bättre än nuet.
