Ett litet steg för människan, ett stort steg för robotarna
ARTIFICIELL INTELLIGENS. ”Har ni märkt att ingen talar om mänsklig intelligens längre”, frågar Ladislaus Horatius.
Breven till en död vän
DÖDSBUD. ”Vi var förtrogna vänner. Den sortens vänner som talade om livet i korta sentenser och långa klargöranden. Vänner på jakt efter sententia ─ meningen med våra liv. ’Ack om du vore här’”. Cecilia Persson skriver brev till en vän.
Vänskap har inte utrymme för kompromisser
ESSÄ. ”Samhällets stadigt tilltagande förtingligande, denna frånstötande fixering vid enkom det materiella och bedövande besatthet av prylar och de senaste modenyckerna som inte kan tillfredsställas på annat sätt än genom hejdlös och förblindad konsumtion, har även överförts till de mellanmänskliga relationerna”, skriver Crister Enander.
Tänkandets brutalitet
ESSÄ. ”För den som är obetingat konsekvent i sina tankegångar blir det en uppslitande kamp. En kamp mot kollegiala intressen och förväntade lojaliteter. En kamp mot förlegade sanningar och auktoritativa ställningstaganden.
Cioran gör upp med Europa
DIALOG. ”Den känslolöst gapande tomhet som öppnar sig är inte något för Cioran avskräckande utan snarast höjer det lugnt betraktande snillet högt över oss vanliga människor. Han byter ett slags högmod mot ett annat”, skriver Gunnar Lundin.
Kommentarer i nyaste Sverige
EFTERTANKE. ”’Varat’ står då för det som alltid finns, ande, men också det som människan delar med hela naturen, och ’existensen’ är dess olika former i tiden. Religionerna har avreglerat Gud så att de inte bara konkurrerar (och den med billigast andliga omkostnader får företräde) utan proselyterna krigar och förgör varandra”, skriver Gunnar Lundin.
Bleka minnen
REFLEKTION. ”Han tog ned sin Gud i sitt eget dike och fann någon som vandrade med honom. Som om Gud var en tom gestalt som gav rörelse åt viljelösheten”, skriver Per-Johan Wilhelmsson om författaren Bertil Malmberg.
Det heliga i stormens öga
OFÖRUTSÄGBARHET. ”Att leva är en storm och en storm garanterar inget, tvärtom. Även i den mest privilegierade delen av världen förblir livet oförutsägbart, orättvist och farligt”, skriver Maria Küchen.
Finns mänskligheten?
EXISTENS. ”Vi står i en lång kö och väntar på att få komma fram till den rike mannen, den store guden, det rika företaget, det rika förlaget, det rika riket … Vi svälter. Vi törstar. Vi lämnar in våra livsberättelser och väntar på ett svar som kanske aldrig kommer”, skriver Percival.
En resväska
RESANDE. ”Väskan kan vittna om en rörelse som ytterst syftar till att förstå sig själv eller andra. Eller världen som sådan. Sant är att bilden av en väska kan ge ens tankar en riktning som blottar. Exempelvis lusten att träffa andra”, skriver Melker Garay.