
FILM. I Veckans DDR handlar det den här gången om hur olika kulturyttringar omformulerades i socialismens namn. Inte minst gjordes det unika västernfilmer i Östtyskland.
Tidigare avsnitt av Veckans DDR hittas här.
Ideologiska approprieringar och omformuleringar
En kulturell gren som DDR excellerade i var att göra ideologiska omformuleringar av andra länders kulturyttringar. DDR var i grunden ett land med en ängslig och sökande identitet. Till skillnad från så många andra vänsterdiktaturer var landet inte sprunget ur ett underifrånperspektiv. Här hade inget vinterpalats stormats eller något gerillakrig ägt rum för att nationen skulle kunna grundas.
DDR var ett land som uppvisade en socialistisk överlagring i en region med ganska småborgerliga och agrara traditioner och så fanns den delade staden Berlin som en ideologisk anomali.
Det gällde alltså att kunna suga upp och appropriera tendenser från utlandet och klä det hela i en övertygande socialistisk dräkt. Det största tricket när det gällde ompakteringar över huvud taget var nog att klämma in Lepizigmässan i Comecon-dräkten. I Leipzig hade det handlats med slavar och stöldgods från korstågen redan 1165. Men 1965 gjorde DDR detta till ”sitt” 800-års jubileum.
Något av det mest råkapitalistiska som västvärlden fött fram fick nu socialisterna paketera om. Det blev en tummelplats för Warszawapaktens tekniska innovationer. Såklart begick Trabant debut här.
Västernfilmerna i DDR

Men allt detta bleknar egentligen inför en film som ”Severino”. Jo, det är en östtysk och därmed socialistisk spaghettivästern där handlingen förlagts till Sydamerika. Den regisserades av Claus Dobberke, producerades av DEFA och hade premiär 1978.
Deutsche Film AG, eller förkortat DEFA, var det största filmbolaget i Östtyskland (vid sidan av Deutscher Fernsehfunk). Företaget existerade från 1946 till 1992 i Potsdam-Babelsberg med filialkontor i Berlin.
DEFA producerade en lång rad filmer med västerntema. Filmerna kallades i Östtyskland för Indianerfilme (indianfilmer) och har internationellt räknats till subgenren ”Red Westerns”. Det gjordes också en hel del västtyska västernfilmer. Dessa kallas ofta för Sauerkraut-westerns och utgör en motsvarighet till de amerikanska och italienska filmerna.
Till skillnad från amerikanska eller västtyska vilda västern-filmer står ursprungsbefolkningen i centrum som hjältar i DEFA-filmerna från DDR. Detta samtidigt som de vita kolonisatörerna och den amerikanska imperialismen skildras synnerligen kritiskt.
Tänk förresten på vad Teal Swan sa. ”Dont fight what is”. Lev med världens mångfald och det faktum att det finns östtyska spaghettiwesternfilmer, varav en, i ett samarbete med Rumänien, alltså hade handlingen förlagd till Sydamerika. De sydamerikanska scenerna spelades följaktligen in i just Rumänien.
Den serbiske skådespelaren och stuntmannen Gojko Mitić blev genrens verkligt stora stjärna och spelade ursprungsbefolkningens hjälte i tolv av dessa filmer och så även i ”Severino”.
När våra egna svepande fördomar om DDR gäckas känns det förstås lite konstigt. Det kan kännas just som Olle Ljungström sa, lika fel ”som en tysk indian / en befjädrad german”.

jesper.nordstrom@opulens.se


