
DEBUTROMAN. Carolina Thelin har med avsevärd behållning läst Viktor Krutröks Kirunaskildring i debutromanen ”Edens industritomt”. Hon konstaterar att Krutrök både skriver drivet och har förmågan att beskriva hur det är att vara ung.
Edens industritomt av Viktor Krutrök
Verbal förlag
Viktor Krutröks roman hamnar mitt i nyhetsflödet

Det är intressant att läsa Viktor Krutröks debutroman och det är inte ofta jag läser en skönlitterär bok som hamnar mitt i nyhetsflödet. Den handlar om Kiruna och trots att den berättar om ett Kiruna för ungefär femton år sedan förutspår den på pricken det som komma skall.
Romandebutanten Viktor Krutrök är född och uppvuxen i Vittangi men flyttade till Kiruna när han började på gymnasiet. Precis som huvudpersonen Ville i ”Edens industritomt”.
Numera bor Krutrök i Håknäs i Västerbotten, är musiker och låtskrivare i Höstsorkestern, poet och dramatiker och pedagog på ABF Västerbotten. Men, som han säger i en intervju i Västerbottningen i februari i år, längtar han ofta tillbaka till Norrbotten. Han säger i samma intervju att kultur- och föreningslivet betyder allt för honom och framför allt för en mindre kommuns överlevnad.
Filosoferande outsidervänner
Det är också där i föreningslivet, på musikföreningen Tusen Toner, Ville spenderar sin tid med sitt missförstådda rockband Echo. När han inte hänger där umgås han med outsidervännerna BG och Jesus Palovaara som, liksom Ville, gjort det udda livsvalet att inte ta jobb i gruvan.
De sitter och filosoferar med kaffe på Svarta Björn, röker typ en miljon cigaretter, super skallen av sig på Trägårn eller tar en biltur med musik på hög volym. För att försörja sig arbetar Ville motvilligt på Rikspolisstyrelsens avdelning för belastningsregister där det enda positiva är flextiden och vilorummet.
De tre polarna, alla runt tjugo, är eniga om att Kiruna är deras stad, det är där de vill leva sina liv, trots lockelsen att flytta söderut precis som alla de andra som väljer bort gruvan: ”Otaliga var de unga själar som gick raka spåret in genom LKAB:s grindar innan studentmössorna träffat marken. De som blev kvar köpte dyra skotrar och säsongskort i Riksgränsen för gruvpengarna eller tokjobbade ett halvår för att kröka i Asien det andra halvåret.”
Alternativt att förnedra sig i turistnäringen. Storsvensken skiter i Norrbotten om det inte handlar om att tjäna pengar, pengar som aldrig kommer de vanliga norrbottningarna till gagn, till vägar, bostäder och vårdcentraler. Hellre leva än att slava under herrarna.
Ett mörker tränger sig på

”Edens industritomt” är till synes en grabbig putslustig historia men det mörka och tunga tränger sig på, både själsligt och högst påtagligt.
Ville förälskar sig i feministen Ammi, Tusen Toners punkdrottning, som ingen surgubbe i föreningen kan sätta sig på. Men vem vill ha en plufsig grabb med tunt och spretigt hår vars enda raggningsknep är att skriva ”charmiga” sms? Och hur mår egentligen den egensinnige finnen Jesus Palovaara?
Det finns stunder då hans ögon blir nattsvarta och ingen får komma nära. När sprickorna från gruvan letar sig in under husgrunden på Tusen Toner är det bara att inse att allt är förlorat.
Yvesand, en parallell till Viktor Krutrök

Många är de coming of age-böcker som skildrar en mans väg från ung till vuxen. Mina tankar går till Mikael Yvesands debutroman ”Häng city” och uppföljaren ”Våran pojke” som nyligen kom ut på Polaris. Hos Yvesand är det Luleå som står i centrum och tre barndomskompisar som tampas med tillvaron från prepubertala nördar till de mörkare tonåren och vuxenblivandet. Yvesand skriver, precis som Krutrök, om kamratskap och känslan av hopplöshet kombinerat med en stor dos galghumor.
Viktor Krutrök skriver med driv
Det är uppenbart att Krutröks mission är att få oss läsare att engagera oss i staden långt upp i norr. Stundvis tröttnar jag på uppradandet av gator och torg, byggnader och andra platser i Kiruna med omnejd. Men boken gör också staden Kiruna verklig för mig som söderbo, nästan som att jag varit där på riktigt. Viktor Krutrök skriver drivet och har förmågan att beskriva hur det är att vara ung, omdömeslös och till bredden full av känslor, som om hela livet, just då, står på spel.

Redaktör Prosa & poesi
poesi@opulens.se


