Jag vill inte dö i det samtida Sverige

15 jun 2020
Collage: C Altgård / Opulens.

DÖDSÅNGEST. “Att låta åldringsvården, såsom den framstår i medierna och personalens vittnesbörder, ta hand om en? Aldrig!”, skriver Lasse Ekstrand som funderar på ett giftpiller en fransk författare tipsade om för länge sedan.

 

Dags datum har många år gått sedan jag drog döden vid näsan. När jag var som allra sjukast och trodde inte att jag skulle klara det (vilket knappast vitrockarna trodde heller), hittade jag hos en fransk författare som insjuknat i aids tips på tabletter man kunde ta för att lugnt och stilla som ett oskyldigt litet barn bara somna in.

När aids betydde detsamma som en dödsprocess i dess mest plågsamma, utdragna variant använde tydligen, om man fick tro honom, franska homosexuella denna dödsbringande tablett efter fastställd diagnos.

Denne författare, som jag inte minns namnet på, var god vän i Paris med med min intellektuelle husgud Michel Foucault, också homosexuell. En gång hemma hos samme Foucault, när denne vände ryggen till, eller vad han nu gjorde, snokade vännen i celebritetens garderob.

Där hängde piskor, dildos och andra pikanta saker. Vad de skulle användas till behöver inte skrivas ut. Om Foucault var sadomasochist? I couldn´t care less. Det är hans böcker som intresserar och inspirerar mig. Inte hans sexliv.

Epokgörande verk som Övervakning och straff, om det moderna fängelsets födelse i och med nya disciplineringsformer. Liksom hans analys av biopolitiken. Hur staten förhåller sig till våra liv och kroppar. Ett dagsaktuellt ämne.

Han var den omutlige sanningsutsägaren, i alla andra sammanhang, men Foucault led av svår dödsångest. När det blev allt tydligare att det inte gavs någon återvändo tillämpade han den strängaste förnekelse. Och ingen vågade undra hur det var ställt med honom. De somatiska signaler han sände ut under den nedbrytningsprocess hans hiv-smittade kropp genomgick skulle det blundas för.

Nå, jag har även glömt namnet på giftet. Annars kanske det vore läge som den stofil med många årsringar man är att ha det i beredskap när stunden på jorden blir allt kortare. Gammeln tar alltmer skoningslöst ens lekamen i besittning. Och runt hörnet lurar coronan.

Att låta åldringsvården, såsom den framstår i medierna och personalens vittnesbörder, ta hand om en? Aldrig! Rena skräcken. Inga dödskliniker för min del. Om de inte är belägna i vackert alplandskap i Schweiz.

Att socialdemokraterna inte avskaffat monarkin, fast det behållits som politiskt mål högt upp i partiprogrammet, det får jag väl som den inbitne republikan jag är försöka stå ut med. Eller att de kryper för riskkapitalisterna och låter marknaden råda även inom välfärdssektorn. Det demonstrerar maktlöshet.

Men den sociala tryggheten! Omsorgen! Medmänskligheten! Löfven må trolla med munnen, Myrdals uttryck, hur mycket han vill. Det är praktiken som räknas. Den biopolitiska för att använda Foucaults term.

Jag vill inte dö i det samtida Sverige! Inte utan självhjälp.

LASSE EKSTRAND
LASSE EKSTRAND
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Följ/gilla oss

Annonser

TelegrafstationenBehrang Kianzad - Vad kostar ett liv?

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

Haris Agic är doktor i socialantropologi, en strateg för demokrati och inkludering, samt verksam som föreläsare, skribent, låtskrivare och artist.

Essä av Haris Agic om vår utmätta tid

ESSÄ. ”Ingen av oss blir till ensam. Vi blir till
LYRIK. Inför helgen har vi valt att publicera en dikt av Ivars Jegers. Den handlar om hans hustru som avled för två år sedan.

Littestraden: Dikt av Ivars Jegers

LYRIK. I samband med allhelgonahelgen har vi i Littestraden valt