När tråkigast vinner

CORONATRISTESS. Vi står mitt uppe i striden om att vara disciplinerat tråkiga och solidariskt stillsamma, om att hålla oss hemma, stryka i kalendern och iaktta social distans. Vem hade trott att det skulle bli så här, frågar Erik Cardelús.

Det finns ett vida spritt skämt som lyder: ”Vid händelse av dåligt väder, hålles revolutionen inomhus.” Tanken flyter upp någonstans mellan de sjätte och sjunde karantänsveckan, veckor då evenemang efter evenemang ställts och det glesnar i min och andras almanackor. Saker ställs in, skjuts på framtiden och sugs i in det ovissa framtidstöcknet.