FILM. I helgen gick filmfestivalen Latinamerika i fokus av stapeln i Lund. En festival som erbjuder ett mångfacetterat utbud av film som fördjupar perspektiv på arbete, klass, samhälle och makt, menar Ingela Brovik.
[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]
Efter visningen av den brasilianska dokumentärfilmen Eduardo Galeano Vagamundo
sätter sig ett antal personer på scen och läser engagerat texter av Galeano. Ett annorlunda sätt att följa upp filmen i regi av Felipe Nepomuceno om den berömde författaren som beskrivit Latinamerikas öppna ådror. Det kan också ses som typiskt för Latinamerika i fokus, den 17:e upplagan av filmfestivalen som under sina år öppnat upp för ett mångfacetterat utbud av film som fördjupar perspektiv på arbete, klass, samhälle, makt.
En annan dokumentär från Brasilien är Jordlös i regi av Camila Freitas om MST/Movimento dos Trabalhadores Rurais sem Terra, och deras kamp för att ockupationerna av obrukad mark skall kunna erkännas som lagliga, av staten. Filmen följer en äldre kvinna som funderar på framtiden, hur hon trots hög ålder skall kunna klara sig, på jordbruk, en utopi som krockar med verkligheten i Brasilien, gestaltas med eftertryck i filmen – en av årets bästa. Efteråt, diskussion med en MST-medlem från Brasilien om sakernas tillstånd.
Joel, en spelfilm i regi av Carlos Sorín, Argentina, handlar om ett par som inte kan får barn och plötsligt måste fatta beslut om de skall adoptera pojken Joel, åtta år gammal, med stökig familjebakgrund. Men när han börjar skolan blir det problem, hans klasskamrater accepterar inte Joel, med fattig bakgrund. Adoptivföräldrarna vet inte vad de skall ta sig till. Filmen skildrar ett klassamhälle smärtsamt, dramatiskt och oförutsägbart. En riktigt bra socialrealistisk film som avslutar Latinamerika i fokus-festivalen.
info@opulens.se
