Till Carl Johans lov och pris
HYLLNING. Eric Axner-Norrman har skrivit en text som utgör en liten hyllning till Carl Johan De Geer. “Möjligen den mest aktuella svenska konstnären i början av 2023.”
2 000 år gammalt slott i ruiner efter jordbävningarna
JORDBÄVNING. Jordbävningarna i Turkiet och Syrien har ödelagt ovärderliga kulturskatter. Slottet Gaziantep hade stor betydelse för Turkiska självständighetskriget men skalvet har nu lämnat slottet i ruiner.
Vad har hänt?
POLITIK. Ja, vad har egentligen hänt med den svenska utrikespolitiken och med synen på yttrandefrihet? När vi kikar i korten ser vi en syltrygg!
Vemodig men kraftfull klagosång
TURKIET. “Erdoğan lyckas gestalta minnenas stora smärta på ett mycket övertygande sätt, där hon i sitt Istanbul befinner sig mellan tiden och förgängligheten. Det är en bok med stor poetisk kraft”, skriver Thomas Almqvist.
Sverige återlämnar inte bronsyxor: “Inga spår”
KULTURARVSTVIST. Statens museer för världskultur avslår Turkiets begäran om att återlämna fyra bronsyxor från bronsåldern som funnits i Sverige i över 100 år, rapporterar Kulturnytt i P1.
Svenska Akademien håller ögonen på Turkiet
UPPVIGLING. Svenska Akademien gör ett uttalande till stöd för Nobelpristagaren Orhan Pamuk. Efter sin senaste roman “Pestnätter” riskerar Pamuk åtal i sitt hemland Turkiet för bland annat uppvigling, vilket Dagens Nyheter har rapporterat om.
Övertygande roman om flyktens fasor
BOKSLÄPP. “Anna Lindberg besitter en förmåga att gestalta både mikromiljöer och enskilda människors karaktärer och få stämningslägen att växa och bli tydliga.” Bo Bjelvehammar har läst Ameenas resa.
När kommer boken om den svenska skammen?
FOLKMORD. “Ann Linde kallar på Twitter det som hände 1915 ett massövergrepp, en språklig fintlighet som är skamlig”. Ivo Holmqvist skriver om hur pressen på Sveriges utrikesminister och regering ökar efter Joe Bidens erkännande av massakern på armenier under första världskriget som folkmord.
Vem vill Erdoğan överträffa?
SKRYTBYGGE. “Presidentbiblioteket i Ankara må vara inspirerat av Hagia Sofia, men för även tankarna till filosofen Jeremy Benthams panoptikon-vision från slutet av 1700-talet om ett fängelse eller annan offentlig byggnad med ett runt torn i mitten för övervakning utan insyn”, skriver Frederick Whitling.