KRIG IGEN. Filip Hallbäck skriver om Karin Boyes gestaltning av sinnesstämningen mitt under ett pågående krig och drar paralleller till dagens situation med ett krig som rasar i Ukraina.
LYRIKEN. Så hur förstår vi det förflutna egentligen? frågar Lis Lovén och anser att lyriken är av central betydelse i det avseendet. Hon knyter därmed an till två texter, om meter och rim, som vi publicerat denna vår.
MODERNISMEN. Lis Lovén gör en djupt personlig reflektion kring vad det modernistiska inflytandet från Finland kan ha haft för betydelse för svensk kultur. Hennes text är också ett slags bekännelse till det moderna projektets möjligheter.
MODERNISM. Anne Edelstam har sett utställningen Ansikte mot Ansikte, om och med Alberto Giacometti (1901-1966), på Moderna museet i Stockholm. ”Det är en koncentrerad och sparsmakad bild av mänskligheten som visas upp,” konstaterar hon.
AVDAMMADE MÄSTARE. Om man ska se Ponge som surrealist så får det vara med tanke på leken med skalan och förmågan att få tingen att nästan kännas hotande eller motbjudande. Jesper Nordström berättar om Francis Ponge.
PARADIGMSKIFTE. Den metamodernistiska viljan att genomföra en ”tyst revolution” och ett paradigmskifte kännetecknas i allt från synen på ekonomi och välmående till konst och litteratur. Vladan Lausevic har besökt den metamodernistiska festivalen Emerge Gathering som i år hölls i Ukrainas huvudstad Kiev.
Har förhistoriska kulturyttringar inspirerat den moderna konsten? Den frågan försöker Centre Pompidou, i Paris, besvara med en annorlunda utställning. Anne Edelstam har sett den.
KONST. I dessa dagar då det talas om fascister på frammarsch i Danmark finns det anledning att påminna om det danska frihetliga kulturarvet och antifascisten Asger Jorn och hans livsverk. Clemens Altgård ger en introduktion.
PARIS. I den franska huvudstaden pågår en omfattande utställning om kubismen. Anne Edelstam har sett den och är begeistrad. Hon finner en konstriktning som fortfarande har något väsentligt att säga oss.