BERLIN. Att Berlin är ljudkonstens huvudstad märktes i månadsskiftet augusti-september. Inte nog med att konsert- och utställningssäsongen sedvanligt inleds, därtill radas coronaårets inställda evenemang upp. Andreas Engström har lågsniffat över Berlins ljudkonstscen där flera festivaler i gränslandet konstmusik och ljudkonst överlappar varandra tematiskt.
EXPERIMENTELL MUSIK. ”De är skickliga musiker, men framför allt raffinerade ljudkonstnärer. De har verktyg, som i ödmjukhet ger förfinade och exceptionella uttryck.” Bo Bjelvehammar har lyssnat på Arter med duon Karin Johansson/ Lisen Rylander Löve.
LJUDKONST. ”Anri Sala har det senaste årtiondet kommit att bli ett av de mest framträdande namnen inom den bildkonstnärliga sektorn av ljudkonst. Detta är ljudkonst för konstbiennalerna,” skriver Andreas Engström som sett Salas separatutställning på Museet för modern konst i Luxemburg.
FESTIVAL. Hanna Hartman komponerar rörelser och styr metallföremål i en sublim audiovisuell koreografi. Andreas Engström har besökt Choreographing Sound i Berlin.
LJUDKONST. ”Med några av den internationella ljudkonstens tunga namn har man med klang arbetat med platsers atmosfär, identitet, historia och förhållandet mellan att höra och se”, skriver Andreas Engström.
LJUDEXPERIMENT. ”Ett helt spektrum av känslor verbaliseras i en ljudväv som varieras från det glesa till det kompakt förtätade”, skriver Clemens Altgård.
LJUDKONST. ”Utan tvekan hålls utställningen samman på ett både enkelt och imponerande sätt där äldre verk förbinds med de nya”, skriver Andreas Engström om Susan Philipsz utställning Lost in Space på Bonniers konsthall.
