HELSINGFORS. Idag publicerar Opulens fem dikter ur Nicko Smiths diktsamling Kärlekens kalligrafi, där poesin rör sig genom ett dystopiskt Helsingfors bland brödköer och utslagna människor som tappat sin bort sina röster och vidare rakt in i poetens vardagsrealistiska rum.
DIKTER. I dag presenterar vi dikter av den Stockholmsbaserade poeten Johan Gummesson, född 1987. Han har skrivit lyrik sedan tonåren. Här är ett smakprov på hans diktskrivande.
RESA. Det är lätt att beskriva diktsamlingen som en resa. Det är tveksamt, om allt når fram, men det finns energier, rörelser och även ordbetydelser, som pekar på någonting annat, skriver Bo Bjelvehammar om Charlotta Jonassons bok.
HEMLIGHETER. Rilke formulerade bilden av poeterna som ”det osynligas bin” berättar Carsten Palmer Schale i denna text om poesins väsen. Det är bland annat en fråga om att göra honung av det osynliga och hemligheter av det vardagliga.
BOKMINNE. Jag minns var vi satt, jag och min väninna. Vi drack öl på en bar som ligger på Hornsgatan. Utåt en sunkig bar men därinne rätt så fräsch. En bar som vi förut varit på, där vi supit oss fulla, skrattat och sen gått hem.
REFLEKTION. ”Han tog ned sin Gud i sitt eget dike och fann någon som vandrade med honom. Som om Gud var en tom gestalt som gav rörelse åt viljelösheten”, skriver Per-Johan Wilhelmsson om författaren Bertil Malmberg.
“Det är en gåtfull och svårfångad berättelse, som till stor del utspelar sig mellan raderna.” Opulens medarbetare Cecilia Persson har kommit ut med en ny roman. Vi bad Annica Hulth, som ej är redaktionsmedlem men redaktör för Uppsala universitets magasin Nya Horisonter, att läsa boken.
SAMHÄLLSKRITIK. Stilla resande, betraktande. Texten talar inte om att vara turist. Den talar om att sakna. Om att tala över oöverstigliga avstånd. Om att mötas och skiljas.
