FILMHISTORIA. Utställningen i Trelleborg har en närvaro, ett tilltal till publiken som skapar kontakt med Troells passionerade, lekfulla, fantasifulla, poetiska filmarbete i uttryck och mångfald, skriver Ingela Brovik.
Jan Troell – En utställning om en av vår tids främsta filmskapare
Trelleborgs museum, hösten 2020
En utställning om Jan Troell, en av svensk films främsta regissörer och filmfotografer, har nu öppnats på Trelleborgs museum och den bygger på konstintendent Annika Börjessons val av manus, foton, teckningar, kameror, skulpturer (som Troell skapat), brev, anteckningar, med mera.
Hon har haft fria händer att välja vad hon vill, enligt Troell, och Trelleborgs museum blir till en mötesplats för publik/åskådare och Troells filmiska historia, han som är både regissör och fotograf, närmast unikt i svensk film, dessutom självlärd, en poetisk visionär som skapat film med episk kraft, vilket utställningen visar i sin mångfald.
I första rummet får vi besökare se Jan Troells barndomsbilder, filmad redan som nyfödd av sin far. Fadern filmade hans första steg, senare utforskar Jan kameran och får råd av en fotograf. En början på filmandet, skulle man kunna säga. Dessutom självporträtt, foto av den unge Jan, samt målning i hög klass.
Senare utbildar han sig till folkskollärare, jobbar på skola och gör sin första film på 1950-talet, en kortfilm, en av många kortfilmer som man kan se på utställningen, gestaltar tidsandan på nyskapande, poetiskt vis.
Ett speciellt stort foto visar Troell med handkamera, vid sidan av Bo Widerberg, när de jobbar med en scen till Barnvagnen, Widerbergs debutfilm 1963.
Troell filmar på sitt eget sätt, tvärs emot konventioner, skapar ett nytt sätt att berätta. I samma rum finns vackra björkstammar som i en skog, tillsammans med bilder från Utvandrarna, Troells stora succé 1971 efter debuten med Här har du ditt liv, 1966, och därefter Nybyggarna, 1972, med filmbilder på Max von Sydow och Liv Ullman, som i en intervju slår fast att Troell är den bästa regissören, bättre än Ingmar Bergman!
När jag ser information om att Troell flyttade från barndomshemmet i Limhamn till Erikslustvägen – samma gata som Bergman bodde på då han jobbade på stadsteatern i Malmö och gjorde film – känns det nästan symboliskt.
I nästa rum finns det ett brev från Troell till Bergman där Troell berättar att han fått nej till ett filmprojekt, kan Bergman hjälpa honom? och det kunde han.
Jag kommer att tänka på Sanning och lögn, en stor utställning om Bergman i Berlin för några år sen, en utmärkt utställning gjord av Filmhaus Berlin. Men utställningen i Trelleborg har en närvaro, ett tilltal till publiken som skapar kontakt med Troells passionerade, lekfulla, fantasifulla, poetiska filmarbete i uttryck och mångfald. Kongenial med hans filmgärning- rik på mångfald, rolig, med egensinniga skulpturer av Troell, mellan lek och allvar. Han lyckas filma det osynliga, som en av hans medarbetare uttrycker det, i denna mycket speciella utställning.
info@opulens.se
