En mörk tysk efterkrigssaga

TERRORISM. “Rohwedder hade i Västtyskland skaffat sig rykte om att vara försedd med hårda nypor. Och han levde sannerligen upp till sitt rykte.” Lasse Ekstrand har sett en ny dokumentärserie på Netflix, om mordet på holdingbolaget Treuhands företagsledare.

Rohwedder: Enighet, mord och frihet
Dokumentärserie på Netflix

Netflix dokumentärserie handlar om mordet på Treuhandchefen Detlev Rohwedder i Düsseldorf 1991. Serien är ett måste för den som önskar fördjupa sin förståelse av Efterkrigstyskland. Tillika rafflande som en kriminalare.

Efter Murens fall 1989 inrättades holdingbolaget Treuhand. I syfte att privatisera DDR-ekonomin. Densamma aldrig underhållen och i minst sagt mycket dåligt skick. Hälsovådliga arbetsmiljöer. Inte mycket av substantiellt värde att vårda och behålla.

Företagsledaren Rohwedder hade i Västtyskland skaffat sig rykte om att vara försedd med hårda nypor. Och han levde sannerligen upp till sitt rykte som högsta höns på Treuhand. Närmast skoninglöst, oundvikligt skulle han själv ha sagt, slaktades DDR.

Människorna slängdes oförberedda ut på en nyckfull arbetsmarknad. Utan skyddsnät. Hänvisade till sig själva. Att sälja sin arbetskraft i konkurrens med andra.

Der Dicke, den tjocke, som förbundskansler Helmut Kohl elakt kallades av de kritiska med underförstådd hänvisning till Hermann Göring, satt öppet och bluffade i tv för att lugna de oroliga östtyskarna: “Alla får det bättre, några litet sämre.” Jo, kyss Karlsson!

I serien framtonar en dyster bild av DDR som ingenting annat än en C-nation. Människorna sänder ut det som med risk för att låta nedsättande har kallats inlärd hjälplöshet. De är blott offer och inget annat när rovdjurskapitalismen slår sina vassa klor i dem. Realsocialismen med alla dess vackra paroller faller platt till marken och vittrar snabbt bort. Det blir som om DDR aldrig har funnits. Och så kommer reaktionen. Syndabockar sökes. Hets mot invandrare som tar sig våldsamma uttryck med mordbränder och annat. Nynazister äntrar scenen.

Röda armé-fraktionen, RAF, tog på sig mordet på den hatade Rohwedder som utfördes av en prickskytt placerad utanför privatbostaden när den mördade visade sig i arbetsrummets fönster. Lämnade kvar ett dokument på platsen där mordet rättfärdigades med hänvisning till ett högre ändamål: kampen mot kapitalism och fascism.

Mordet hade föregåtts av andra missdåd i den tyska efterkrigshistorien. Nazister, övervintrade och ostraffade efter andra världskriget, tog sig till höga positioner i den västtyska staten. Till och med i vissa fall nära kanslern. Ett nedtystat kapitel. Studentrörelsen vaknade. Läget trappades upp och kulminerade med dödsskjutningen av Benno Ohnesorg i Berlin under en demonstration mot shahen av Iran 2 juni 1967.

RAF bildades – med vapen i hand. Politiska mord i sikte. Och flera sådana utfördes på toppfigurer i det västtyska samhället. Klappjakt följde på RAF:are. Flera erbjöds en skyddad tillvaro i det som fortfarande var DDR. En av dem intervjuas i serien.

Det är skrämmande att höra “anständiga” berlinare ropa till demonstranter: “De glömde gasa er!”  Rohwedder: Enighet, mord och frihet är en mörk tysk efterkrigssaga som måste berättas.